Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isolering av rörledningar
med vatten och pålägges skiktvis samt
formas för hand kring röret. Massan hård*
nar i samband med uttorkningen.
5. Material med lågt diffusionsmotstånd av
organiskt ursprung och övervägande or*
ganisk sammansättning, t. ex. nöthårsfilt,
sjögräs, wellpapp, träfiber etc.
Flänsisoleringen utföres i allmänhet med
minst samma tjocklek som rörisoleringen
och kan vid t. ex. massaisolering utföras
i ett med rörisoleringen. Vid isolering
med skålar eller mattor avslutas röriso*
leringen i allmänhet på ett sådant avstånd
från flänsarna att bultarna kunna bortta*
gas utan att isoleringen skadas. Över
flänsarna lägges en isolering av samma
slag som på röret i övrigt, varvid röriso*
leringen om så erfordras får byggas upp
i höjd med flänsen innan flänsisoleringen
pålägges. Flänsisoleringen bör överkraga
rörisoleringen på en längd motsvarande
isoleringens tjocklek.
Ventilisoleringen utföres i allmänhet med
minst samma tjocklek som rörisoleringen
och kan vid t. ex. massaisolering utföras i
ett med rörisoleringen. Vid isolering med
skålar eller mantlar avbrytes isoleringen
vid flänsarna. Ventilbrösten isoleras med
särskilt tillskurna mattor.
Ytbeklädnad. Isoleringen förses i regel
med ytbeklädnad som skydd mot yttre
åverkan, mot inträngande av fukt, etc. Yt*
beklädnad kan undvaras i vissa fall t. ex.
för rör förlagda i slitsar.
Ytbeklädnaden utgöres för inomhusled*
ningar vanligen av oimpregnerad förhyd*
ningspapp och isoleringsbindor. Vid stör*
re ledningsdimensioner utbytas isolerings*
bindorna dock ofta mot juteväv. För ut*
omhusledningar utgöres ytbeklädnaden
vanligen av förhydningspapp samt under*
hålisfri takpapp, vilken fogas med varm*
flytande asfalt i längd* och tvärskarvar.
Ofta användes även aluminiumplåt eller
galvaniserad järnplåt som ytbeklädnad.
Plåten skruvas ihop med plåtskruvar i
längd* och tvärskarvar. För ledningar i
icke gångbara kulvertar förlagda i jord
utgöres ytbeklädnaden i regel av enkla
eller dubbla lager av asfaltpapp vilken
klistras i längd* och tvärskarvar. Ytbe*
klädnaden för sådana ledningar kan även
utföras så som för utomhusledningar. För
ledningar i gångbara kulvertar göres be*
klädnaden som på inomhusledningar.
För ledningar förlagda direkt i jord an*
vändas i allmänhet enkla eller dubbla la*
ger av bitumenmattor, vilka fogas med
varmflytande asfalt i längd och tvärskar*
var.
För kallvattenledningar inomhus använ*
das i allmänhet enkla lager asfaltpapp, vil*
ken klistras i skarvarna samt täckes med
förhydningspapp samt bandageras eller
klistras med juteväv.
För ledningar med höga temperaturer eller
för ledningar på vilka höga krav för ut*
seende eller hållbarhet mot stötar ställas,
ersättes förhydningspappen i allmänhet
med en gipsmantel vilken bandageras eller
klistras med juteväv.
Ytbeklädnaden på flänsar och ventiler utfö*
res i allmänhet lika rörledningens ytbe*
klädnad. För såväl flänsar som ventiler
användas emellertid ofta avtagbara kåpor
av aluminium eller galvaniserad järnplåt
vid vilka isoleringsmaterialet är fästat och
sålunda medföljer kåporna vid demonte*
ringen.
Expansicnsskarvar. Isoleringen bör kunna
upptaga de längdförändringar som upp*
komma vid rörledningens uppvärmning
och avsvalning. Den förses därför i regel
med expansionsskarvar i ytbeklädnaden.
Expansionsskarvar i raka rörledningar
förläggas på ett avstånd av 5—10 m; i
rörböjar vid en vinkeländring av ca 30°.
MASKINTEKNIK
527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
