- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
529

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Isolering av rörledningar

2. att värmegångsmotståndet mellan rör*
väggen och mediet, som transporteras i
rörledningen, kan försummas.
Tab. 7: 1 gäller då temperaturskillnaden
mellan mediet och luften är 200° C. Den
gäller icke för ytbeklädnader av alumi*
niumplåt eller aluminiumbronserade ytor.
För dem bör följande korrektion göras:

ke 0,2 0,5 l,o 2,o 5,o

korrektion 0,99 0,98 0,96 0,94 0,oo

Diameterfaktorn i tab. 7:2 tar hän*

syn till att värmegenomgångstalet för rör

varierar med rördiametern och isolerings*

tjockleken samt innehåller en omräk*

ningsfaktör från m2 yta till m rörlängd.

Tab. 7:3 tar hänsyn till ändringen i

värmeövergångstalet mellan luft och rör*

vägg vid andra temperaturskillnader än

200° C, för vilket värmegenomgångstalen

i tab. 7: 1 äro beräknade.

Vindfaktorn i tab. 7:4 gäller för utom*

husledningar och är beräknad för en vind*

hastighet av 5 m/s Vindfaktorn ersätter

för utomhusledningar temperaturfaktorn

enligt tab. 7:3.

Vid rörisoleringar för kylanläggningar

förekomma i allmänhet inga större tem*

peraturskillnader mellan luft och medium.

En tabell motsvarande tab. 7:3 är således

obehövlig. Tab. 7:4 kan även användas

för kylanläggningar.

För rörisoleringar inomhus är beräk*

ningsförloppet följande:

Med hjälp av tab 7: 7—7: 8 samt kurvan

över värmeledningsetalets variation med

temperaturen bestämmes genom passning

värmeledningstalet Ä vid isoleringsmateria*

lets medeltemperatur. Ur tab. 7: 1 väljes

värmegenomgångstalet ke för ovannämn*

da A .
m’

Ur tab. 7:2 väljes diameterfaktorn D.
Ur tab. 7: 3 väljes temperaturfaktorn T.
Värmeförlusten per meter rörlängd kan då
beräknas ur ekvationen

Q = ke - D • T • (f—fi) kcal/h

f=det i rörledningen transporterade me*

diets temp. i °C.
ft = omgivande luftens temperatur i °C

För rörisoleringar utomhus utbytes tem*
peraturfaktorn T mot vindfaktorn V i tab.
7:4. Beräkningen utföras sedan på sam*
ma sätt som för rörisoleringar inomhus.
För plana ytor eller rördiametrar > 400
mm bortfaller diameterfaktorn. Värmeför*
lusten erhålles då i kcal/h och m2 isole*
rad yta.

Tab 7:5 anger förlusten för olika rör*
detaljer. Värmeförlusterna för dessa anges
i s. k. likvärdig isolerad rörlängd.

Tab 7:6 gäller för rörisolation i kylan*
läggningar. Temperaturfaktorn enligt tab.
7:3 bortfaller för inomhusledningar vid be*
räkning av värmeinstrålningen. Vindfak*
torn, tab. 7:4, bibehålles däremot för ut*
omhusledningar och beräkningen utföres
f. ö. i princip på samma sätt som för var*
ma rörledningar.

Ekonomisk isoleringstjocklek

Rörisoleringens tjocklek bestämmes av
den värmeförlust per meter rörlängd som
kan tillåtas.

Beräkning av värmeförlustkostnaden

Är värmeförlusten Q i kcal/h och m
rörlängd känd, kan den årliga värmeför*
lustkostnaden beräknas ur ekvationen

Qd = årlig värmeförlustkostnade i kr per
m rörlängd
f= driftstid i timmar per år
B = bränslekostnad i kr per ton
Vt = ångpannans tillsatsverkningsgrad
i °/o

Weff = bränslets effektiva värmevärde i
kcal/kg

MASKINTEKNIK

34

529

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free