Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPRESSORER
Fig. 2/23. Elvastegs axialkompressor.
En turbokompressors reglering sker på
olika sätt vid olika driftsförhållanden.
Ibland behövs ingen reglering alls utan
den flacka karakteristikan för kompressorn
gör att maskinen är självreglerande. Vid
ökat mottryck faller kapaciteten, vid min*
skat mottryck ökar den. Är kompressorn
driven av en motor vars varvtal kan reg*
leras, sker regleringen lämpligen genom
att varvtalet för hand eller automatiskt an*
passas efter de momentana fordringarna
på tryck och kapacitet. Denna reglering
är mest ekonomisk. Drives kompressorn
av en motor med konstant varvtal sker reg*
leringen på det mindre ekonomiska sättet
att sug* eller tryckledningen strypes.
En turbokompressor måste utföras för
relativt stor kapacitet för att dess drifts*
ekonomi skall bliva jämförbar med en god
deplacementkompressors. Speciellt gäller
detta vid höga tryckförhållanden. De för*
delar, som kunna framhållas hos en tur*
bokompressor äro: Det avgivna luftflödet
strömmar jämnt utan pulsationer. Små di*
mensioner, låg vikt. Låg kostnad för driv*
motor på grund av kompressorns höga
varvtal. Speciellt lämplig är ångturbin*
drift då regleringen kan ske genom änd*
ring av varvtalet. Vibrationsfri gång. God
driftsäkerhet, låga underhållskostnader.
Ringa behov av tillsyn. Lågt smörjoljebehov.
Som exempel på användningsområden
för turbokompressorer kan anföras: Att
lämna förbränningsluft för masugnar, ku*
polugnar, bessemerkonvertrar samt diesel*
motorer. För åstadkommande av cirkula*
tion i anläggningar för kemiska processer.
Som kylkompressor vid mycket stora kyl*
anläggningar. Som kompressor med pneu*
matiska verktyg, där mycket stora kom*
pressorenheter fordras.
Olika drivsätt för kompressorer
Drift med trefas elmotor eller förbrän*
ningsmotor kommer huvudsakligen i fråga.
Utrikes förekommer dock ångturbindrift
för centrifugalkompressorer och skruv*
hjulskompressorer och även kolvångma*
skindrift för kolvkompressorer. Drift av
mindre kompressorer med likströms elmo*
tor förekommer även, huvudsakligen på
fartyg. Drivningen av en kompressor kan
ske antingen direkt med en motor, som
har samma varvtal som kompressorn, eller
över en rem eller kuggväxel från en mo*
tor med högre varvtal. Det förra ger den
driftsäkraste och tystaste kraftöverförin*
gen, som dessutom har fördelen av att
vara utan överföringsförluster. Nackde*
len med den är att motorn vanligen blir
betydligt kostsammare i anskaffning och
när det gäller trefas asynkronmotorer även
får lågt eos y. I många fall, i synnerhet
för större maskiner, är direktkopplingen
det drivsätt man bör rekommendera.
Rem= eller kilremdrift är huvudsakligen
lämplig för mindre kompressorer och för
maskiner med låg utnyttjningsgrad samt
för fall där kompressorn är tillfälligt upp*
ställd. En överföringsförlust av 3 à 4 °/o
belastar detta driftsätt.
En förstklassig och väl dimensionerad
precisionskuggväxel är vid stationär
drift i de flesta fall en fullgod kraftöver*
föring. Man kan räkna med en verknings*
grad på växeln av 98 à 99 %. På båda
växelns axlar böra fjädrande kopplingar
finnas (vanligen med gummi som fjädran*
de och dämpande medium). Vid drift med
568
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
