Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄKTAR
approximativt användbar även för luft.
Formeln får endast användas vid och i
närheten av verkningsgradsmaximum.
Inverkan av luftens temperatur och
barometerstånd
I fläktfabrikanternas kataloger angivas
numera fläktarnas luftmängd, tryck och
effektbehov vid temperaturen +20° C och
barometerståndet 760 mm Hg, varvid luf*
tens täthet är 1,20 kg/m3. Då fläktens av*
givna tryck och effektbehov är proportio*
neil mot tätheten måste dessa data om*
räknas, om fläkten skall användas för
andra lufttillstånd.
Vid temperaturen t" C och barometer*
ståndet B mm Hg är tätheten Q
293 B v / 3
1,20" 273^7 "76Ö kg/m
Om vi beteckna katalogens värden vid
20° C och 760 mm Hg med index k erhål*
les trycket p och effektbehovet P vid
temperaturen t° C och barometerståndet
B mm Hg:
293 B
P=P*’ 273^7–
P=P
760
293 B
k 273 + f 760
Däremot kommer icke den verkliga luft*
volym, som passerar fläkten, att påver*
kas av luftens täthet. Emellertid brukar
man ibland ånge luftmängden i normal*
kubikheter, m3n, dvs. den volym, som
luften skulle ha vid 0° C och 760 mm Hg.
Om luftmängden angivits till qn m3n/h, så
blir luftmängden q vid t° C och B mm Hg:
273-ff 760 „,
q=q»’~r7V’~B~ m/h
Vid ovanstående omräkningar ha vi ej
tagit hänsyn till att lufttemperaturen på*
verkar fläktens verkningsgrad. För gaser
stiger den kinematiska viskositeten myc*
ket snabbt vid stigande temperatur. (Ob*
servera, att för vätskor är förhållandet
motsatt, ty för dessa sjunker viskositeten
vid stigande temperatur.) Detta medför,
att för fläktar sjunker verkningsgraden
och därmed även tryck och luftmängd vid
stigande temperatur. Vid höga tempera*
turer är det därför klokt att räkna med
några procents »säkerhet» på trycket och
ett par procent på luftmängden.
Ex. En fläkt skall väljas för:
q = 2000 m3n/h
p= 150 mm vp
t = 500° C
23 = 745 mm Hg
Vilken luftmängd och vilket tryck bör
fläkten lämna vid +20° C och 760 mm
Hg enligt en fläktkatalog?
q = 2000
273 + 500 760
273 ’ 745
= 5780 m3/h
p= 150
273 + 500 760
293 ’ 745
= 404 mm vp
Med hänsyn till att fläktens verknings*
grad blir lägre vid 500° C än vid 20° C
avrundas dessa siffror uppåt, och vi välja
en fläkt, som vid 20° C lämnar:
q = 6000 m3/h
p=410 mm vp
För detta tryck kräves en medeltrycks*
fläkt, vars verkningsgrad torde vara ca 75
%. Effektbehovet P vid 20° C blir då:
p 6000 • 410 ,
?=wvT7c n—=12,2 hk
3600 • 75 • 0,75
Vid 500° C och 745 mm Hg blir effektbe*
hovet:
P= 12,2
293
273 + 500 760
745 4. U1
: = 4,5 hk
Effektbehovet vid drifttemperatur är en*
däst 4,5 hk. Emellertid kan det ju hända,
att fläkten ibland kommer att arbeta med
luft av rumstemperatur. Man måste då väl*
610
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
