Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Val av fläkt ur anläggningsteknisk synpunkt. Montage
ja en motor på 12 hk. Om man är absolut
säker på att drifttiderna vid rumstempera?
tur bli kortvariga, kan man välja en mo?
tor, som intermittent kan avge 12 hk.
Fläktar för andra gaser än luft
När en fläkt skall arbeta med andra
gaser än luft, måste man beräkna gasens
täthet i förhållande till luftens. En gas
täthet beror på molekylvikten, som kan
antingen beräknas ur den kemiska formeln
eller erhållas ur tabell i Allmänna delen
av denna handbok, avsnittet, Fysikaliskt?
tekniska tabeller.
Medelvärdet för luftens molekylvikt är
29. Molekylvikterna för några vanligen
förekommande gaser äro: Kväve 28, syre
32, vattenånga 18, kolsyra 44.
Volymmassan eller tätheten hos en gas*
blandning beräknas ur delarnas volyms?
procent och molekylvikt.
Ex. Lysgas har ung. följande sammansätt?
ning: 2 °/o C02 (molvikt 44), 8 % CO
(28), 30 % CH4 (16), 50 % H2 (2), 6 %>
N2 (28).
Medelvärdet för molekylvikten blir då:
0,02 • 44 + 0,08 • 28 + 0,30 • 16+0,so • 2 +
+ 0,06 - 28 = 10,60
Tätheten är då: -—^- = 0,37 av luftens.
En fläkt, som arbetar med sådan lysgas,
kommer då att ge 37 °/o av det tryck och
kräva 37 %> av den effekt, som erhålles
för luft av samma temperatur och baro?
meterstånd.
Skall man t. ex. välja en fläkt för lys?
gas, där pt = 50 mm vp och q = 300 m3/h,
tages en fläkt, som för luft skulle ge
0^ = 135 mm vp och 300 m3/h.
Fläkten bör väljas så, att den för luft
arbetar vid en lämplig »linje», ty vid gas
kommer den att arbeta vid samma linje
på grund av att både det totala och det
dynamiska trycket sjunker i proportion till
sänkningen av tätheten.
Rökgaser innehålla i stort sett kväve och
syre samt kolsyra, som är tyngre än luft,
och vattenånga, som är lättare än luft.
Volymmassan hos rökgaser skiljer sig där?
för endast obetydligt från luftens. Den
kan både vara något högre eller något
lägre, beroende på bränslets sammansätt?
ning. Skillnaden uppgår dock endast till
ett fåtal procent, vilket man i praktiken
ej brukar ta hänsyn till.
Kap. 4. Val av fläkt ur
anläggningsteknisk synpunkt.
Montage
Tryckbehovet
För varje ändamål bör man naturligt?
vis använda en så liten och billig fläkt
som möjligt, förutsatt att alla önskade tek?
niska fordringar uppfyllas. I första hand
måste fläkthjulet hålla för centrifugalkraf?
terna. Ju högre trycket är, desto högre
blir periferihastigheten och därmed även
centrifugalkraften. Detta medför att man
vid val av fläkttyp måste använda en
större och dyrbarare fläkt, ju högre tryc?
ket är. De olika fläkttypernas använd?
ningsområden framgå av tab. 2: 2.
Inom användningsområdet för varje
fläkttyp blir fläkten dock mindre och bil?
ligare ju högre trycket är. Om t. ex. en
fläkt väljes vid linje 3,5, så innebär detta,
att dynamiska trycket är ca 12 °/o av to?
taltrycket. Vid en given luftmängd kom?
mer ett ökat tryck att medföra en ökad
hastighet i utloppet, alltså en mindre ut?
loppsarea och därmed också en mindre
fläkt.
Tyvärr händer det ibland, att vissa kon»
struktörer av fläktanläggningar räkna
»säkerhet» på trycket, dvs. ånge ett allt?
MASKINTEKNIK
611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
