Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köldmedier
Fig. 1/2. Idealbild av verklig cirkelprocess.
primeras adiabatiskt mellan 3—4 och iso*
termiskt mellan 4—5. Mellan 5—1 kon*
denseras köldmediet isotermiskt med tem*
peraturen Tt.
I praktiken har man förenklat köldme*
diets kretslopp enligt fig. 1/2. Köldmediet
i vätskeform och av temperatur Tt bru*
kar speciellt vid större anläggningar un*
derkylas till temperatur Ts (1 a—1 b). Från
Ts får köldmediet medelst en strypventil
expandera till temperatur T2 (lb—2). För*
ångning sker ungefär isotermiskt (2—3).
Komprimering sker adiabatiskt i överhett*
ningsområdet tills att det mot T1 svarande
trycket p, ernås. Köldmediets temperatur
stiger under komprimeringen till T4. Un*
der kondenseringsförloppet kyles först
ångan till Tlt varefter den kondenseras
ungefär isotermiskt vid Tt.
Köldmedier
Ammoniak (H3N)
Freon 12 el.Difluordiklormetan (CF2C12)
Metylklorid (CH3C1)
Svavelsyrlighet (S02)
Koldioxid eller Kolsyra (C02)
Vatten (HsO)
m. fi. (Jfr tab. 1:1.)
Av dessa äro ammoniak, freon och me*
tylklorid de mest använda.
Ångtabeller, tab. 1: 2—6 samt J*log p*
diagram fig. 1/3—7.
Större stationära kylanläggningar arbe*
ta med ammoniak som köldmedium.
Mindre anläggningar använda nästan ute*
slutande freon och i en del fall methyl*
klorid. Freon har den stora fördelen att
vara giftfri och är även luktfri, men kost*
nåden är större än ex. för ammoniak och
tillverkas ej inom landet. Fartygsanlägg*
ningar använde förr kolsyra som köldme*
dium och i en del fall även ammoniak. På
senare år har freon vunnit terräng och
torde sannolikt helt undantränga kolsy*
ran under förutsättning av riklig tillgång i
marknaden till rimligt pris. Svavelsyrlig*
het användes numera endast till minsta
aggregat såsom hushållskylskåp och dyl.
Köldbärare. Som köldbärare användas vid
kylanläggningar huvudsakligast lösnin*
gar av natriumklorid och kalciumklorid.
Tab. 1:7 och 1:8 angiva tekniska data
för dessa lösningar. Rörslingor och annat
järnmaterial, som kommer i kontakt med
saltlösningar, bli utsatta för korrosion,
varför de neutraliseras med vissa tillsat*
ser, så att lösningen blir alkalisk och pH*
värdet 7—8.
Natriumklorid tillsättes per 1 m3 lösning
1,6 kg neutralt natriumfosfat (NaHPOJ
eller 3 kg natriumbikromat (Na2Cr207 +
+ 2HaO).
Kalciumklorid tillsättes per 1 m3 lösning
1,6 kg natriumbikromat.
Bikromatet neutraliseras med natriumhyd*
rat om 0,27 kg per 1 kg bikromat.
De viktigaste system som komma till
användning för genomförande av köld*
mediets kretslopp äro:
1. Kompressorkylmaskiner! med kolv*,
rotations* eller tuborkompressor.
2. Absorptionskylmaskiner.
3. Vakuumkylmaskiner (ångstrålejektor.)
MASKINTEKNIK
43
673
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
