- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
672

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYLANLÄGGNINGAR

Lämpliga temp. vid rumskylning o. lagring.

Kylgods

Temperatur

°C

Kött i förkylrum +7° — +8° 85 — 90
Kött i kylrum 0° — +1° 85 — 90

Kött i köldrum —15°–20°

Fisk i köldrum —20° 95

Ägg i kylrum 0° -+0,5° 75 - 85
Ägg, innanmätet, i

köldrum —20°

Fågel i frysrum —10° 85 — 95

Smör i frysrum —4°–10° 80

Smör i kylrum +2°–1-4° 75

Mjölk i kylrum +2° — +6°

Ost i kylrum +5° — +8° 75

Grönsaker i kylrum 0°–[-1° 90

Frukt i kylrum 0° — +1° 90
Bär lagras efter

frysning —20°–25°

Lagerkällare f. öl +1° —+1,5° 90
Jäskällare för öl +3°–b6°

Relativ

fuktighet

%

Istillverkning

Is fryses vanligen så, att celler fyllda
med sötvatten nedsättas i en cistern, där
kyld saltlösning cirkulerar. Vanlig lös*
ningstemperatur är —5 à —7°. Man bru*
kar framställa två slags is, s. k. mjölkis
och klaris. Vid tillverkning av mjölkis får
cellvattnet frysa utan störning, varvid det
erhålles en vit och ogenomskinlig is. Ön*
skas klaris så blåser man i regel in luft i
cellens botten.

Ungefärlig frystid 40 kg cell =24 timmar
25 kg cell = 12 timmar
12 kg cell = 6 timmar

Å s. 671 visas ett schema för en större
isfabrik.

Is har på senare åren även börjat fram*
ställas på andra sätt, t. ex. som s. k. skalis,
raketis m. fi., men dessa metoder behand*
las ej här.

Säkerhetsbestämmelser för kylanläggningar

Genom IVA:s kyltekniska kommitté har
utarbetats och färdigställts år 1942:

»Säkerhetsanvisningar för installation och
skötsel av kylanläggningar och kylskåp.»

Anvisningarna upptaga diverse bestäm*
melser och instruktionen för köldmedier,
material samt montage och kunna rekvi*
reras från IVA:s kyltekniska kommitté-

Litteratur. E. Hubendick, Kylteknik, M.
Bäckström, Kylteknikern; M. Krause,
Sammlung Göschen Nr 1058; W. Pohl*
man, Taschenbuch für Kälte*Techniker.

Kap. i. Köldmedier

I kontinuerligt arbetande kylanläggnin*
gar framställas önskvärda låga tempera*
turer genom att avkoka vissa vätskor,
s. k. köldmedier, varvid ångbildningsvär*
met upptages från omgivande varmare
kroppar, som därvid avkylas. Köldme
diet får passera ett kretslopp och behand
las så att den avkokade ångan kondense
ras, och vätskan får tillfälle att åter av
koka och upptaga värme. Som idealföre
bild för kretslopp kan för alla vanliga
kylmaskiner sättas fransmannen Carnots
bekanta cirkelprocess, fig. 1/1.

Köldmediet i vätskeform antages expan*
derå adiabatiskt från temperaturen T1 till
T2, motsvarande 1—2 i diagrammet. Av*
kokning eller förångning försiggår isoter*
miskt vid en temperatur av T2 i en köld*
generator mellan 2—3. Köldmediet kom*

Fig. 1/1. Carnots cirkelprocess.

672

INGEN JÖRS HANDBOKEN-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free