- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
719

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arbetsprinciper

kan nås genom en höjning av temperatu*
ren T2. Det lägre värdet på e giver vis*
serligen en något lägre termisk verknings*
grad men en förbättrad mekanisk verk*
ningsgrad. De lägre trycken vid lägre £
gör även såväl de fram* och återgående
delarna som ock hela motorn lättare. Den
förstnämnda omständigheten ger möjlig*
heter till ökat varvtal.

En höjning av temperaturen T2 kan nås
därigenom att man avgränsar en del av
förbränningsrummet till en förkammare
med dåligt kylda väggar. I denna införes
hela men förbrännes endast den del av
bränslet som motsvarar luftvikten i för*
kammaren. Resten av bränslet förbrän*
nes vid konstant tryck i den del av luf*
ten som finnes i cylindern. Förkammare,
vissa typer benämnas även virvelkamma*
re, finns av ett flertal olika typer. Se fig.
1/24.

Ideella indikatordiagrammet för en för*
kammaremotor återgives i fig. 1/25.

Om med Q betecknas volymförhållandet
V5/Vk och med £ tryckförhållandet p4/p3
kan verkningsgraden v skrivas under for*
men

_1__1__g* 1-1

71 fi*-i"

Vid förbränning av konstant volym är

i

V5 = Vk och alltså V = 1—£ samt vid
förbränning vid konstant tryck p4 = p3 och
alltså

Enär vid såväl motorer arbetande med
konstant tryck som vid motorer arbetan*
de med förbränning vid dels konstant vo*
lym och dels vid konstant tryck bräns*
lets antändning sker genom att tempera*
turen T3 måste ligga över bränslets an*
tändningstemperatur, kommer starten av

Fig. 1/25. Ideellt indikatordiagram för en
förkammarmotor.

dessa motorer att speciellt vintertid er*
bjuda vissa svårigheter och helt andra
problem än vid förgasare* och hesselman*
motorer som arbeta med elektrisk tänd*
ning.

Under drift erhålles vid en förkammare*
motor den erforderliga temperaturen T3
inte bara genom det rätt höga kompres*
sionsförhållandet, utan även därav, att för*
kamrarna äro rätt dåligt kylda, vilket lo*
kält betyder en ökning av temperaturen
T2. När nu motorn är kall och därmed
temperaturen T2 låg, är det därför av stör*
sta vikt, att inga som helst läckage före*
komma, enär dessa medföra en sänkning
av kompressionsförhållandet. För att un*
derlätta starten äro vissa motorer försedda
med en oljebehållare, och med hjälp av
en spruta, som manövreras av föraren,
införes före start en kvantitet olja till
motorns inloppsventiler. Avsikten härmed
är, att denna oljemängd skall öka tät*
ningen och därigenom säkerställa ett till*
räckligt högt kompressionsförhållande.
Användes icke olja i denna tank eller er*
sättes oljan med bensin, måste starten bli
starkt försvårad. En tryckförlust och där*
med startsvårighet blir även följden av
t. ex. otäta ventiler eller otät cylinder*
lockspackning.

MASKINTEKNIK

719

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free