Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORER
Fig. 1/34. Bränsleförbrukningens sänkning
vid olika effekter hos snabbgående dieseU
motor.
bandet mellan utbromsad effekt och
varvtalet av fig. 1/32 c. Kurvan 1 avser
motorn utan kompressor och 2 med. Från
den effektvinst som göres i den indike*
råde effekten måste dock dragas kom»
pressorns effektbehov. Trycket under l:a
takten framgår av fig. 1/33. Två vanliga
typer av kompressorer äro kapselpump
resp. Rootskompressorer. (Jfr s. 561.)
Den möjligheten föreligger även att man
i motorns avgasrör inkopplar en turbin
som får driva en direktkopplad turbo*
kompressor (jfr s. 568). Dylika avgas*
drivna kompressorer användes ofta vid
flygmotorer för att motverka effektsänk*
ningen vid större höjder samt ha blivit
allt vanligare vid dieselmotorerna. Kom*
pressormatningen ger icke blott en bety*
dande effektökning utan innebär ofta en
sänkning av bränsleförbrukningen, vilket
framgår av fig. 1/34 som visar förhållan*
dena vid en snabbgående dieselmotor.
Kap. 2. Konstruktion. Detaljer
Här har endast behandlats de detaljer,
som äro av betydelse vid motorns an*
vändning. För anvisningar och detaljbe*
räkningar vid nykonstruktion hänvisas till
speciallitteraturen. För kolvmaskinens ele*
ment se även Maskinelement, kap. 13.
Cylinderslitning
Slitningen sker på cylinderväggarna och
på kolvringarna som ligga i kontakt med
dessa. Däremot ej på kolven.
Mekanisk förslitning
Den förorsakas dels av direkt metallisk
kontakt mellan ringarna och cylinderväg*
gen och dels av fasta, mekaniska förore*
ningar som inkomma på cylinderväggen.
När kolven under förbränningen befin*
ner sig i övre dödpunkten når processens
tryck och temperatur sina högsta värden.
Detta medför att viskositeten hos smörj*
oljeskiktet på cylinderväggen är mycket
låg samtidigt som kolvringarnas anligg*
ningstryck, som väsentligen är beroende
på gastrycket, når sitt max.*värde. Då
härtill kommer att rörelsehastigheten är
praktiskt taget noll kommer lätt en direkt
mekanisk kontakt att ske mellan ring och
cylindervägg medförande en kraftig för*
slitning. Vid motorer med cirkulations*
smörjning händer ofta vid start av kall
motor att det dröjer en viss tid innan en
oljefilm utbildas på cylinderväggen. Detta
framgår av ex. i fig. 2/1.
Fasta mekaniska föroreningar kunna in*
komma på cylinderväggen med luften,
t. ex. damm. Motorns luftintag måste där*
för vara försett med ett effektivt luftfilter.
Vid motorer med cirkulationssmörjning är
detta av större betydelse än vid andra
motorslag enär de inkomna dammpartik*
larna med kolvringarna nedföres i mo*
torns vevhus. Då oljemängden ofta brin*
gas i cirkulation upp till 1000 gånger per
timma kommer dammpartiklarna att med*
föra betydande skador på cylinderlopp,
kolvringar och lagerytor i motorn. Då man
även med goda luftfilter ej helt kan
hindra dammet måste man räkna med
regelbundna oljebyten, fig. 2/2.
724
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
