Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENTURBINER
bultar, vilka samtidigt utgöra lagring för
ledhjulsskovlarna. Dessa äro vridbara
kring bultarna och vid sina ytterkanter
medelst länkar förenade med den vridbara
reglerringen. Genom reglerstänger fästade
i öron på regleringen och i en vev på
regleraxeln överföres kraften för ledhjuls*
skovlarnas vridning från turbinregulatorn
eller handpådraget. Vattnet lämnar led*
hjulsskovlarna med en hastighet c0 och
med en riktning, som bildar vinkeln aQ
med tangenten till delningscirkeln för led»
hjulsskovlarnas utloppsändar. När vattnet
passerat löphjulet ledes det via sugröret
till nedre vattenytan. Turbinen kan tack
vare sugröret placeras ovanför nedre vat*
tenytan utan att någon del av fallhöjden
förloras. Genom sugrörets vidgande mot
utloppet nedsättes vattnets hastighet var*
igenom trycket under löphjulet sänkes och
ökar den effektiva tryckdifferensen mel*
lan löphjulets inlopp och utlopp.
Såsom framgår av fig. 2/4 är det s. k.
spaltrummet mellan ledhjulsskovlarna och
löphjulsskovlarna på francisturbinen be*
tydligt mindre än på kaplanturbinen. Vatt*
nets väg genom löphjulet är sålunda på
francisturbinen radiell*axiell under det att
den på kaplanturbinen är uteslutande
axiell.
Francislöphjul, beräkning och
konstruktion
Vid beräknandet av en vattenturbin ut*
går man vanligen från:
1. Fallhöjd och vattenmängd eller
2. fallhöjd och effekt.
I första fallet beräknas först effekten
P = hk (10)
Varvtal och löphjulsdimensioner
Sedan effekten uträknats, bestämmes
varvtalet. Härvid äro några synpunkter att
beakta: Om turbinens axel skall direkt
sammankopplas med en 3*fasgenerator, vil*
ket är vanligast, passa endast de varvtal,
som erhållas av formeln
där f = frekvensen och p antal poler, var*
vid p skall vara ett jämnt tal. För f = 50 blir
6 000 ,
n =- r/m.
P
Vanliga varvtal för 3*fasgeneratorer är:
1 500, 1 000, 750, 600, 500, 428, 375, 300,
250 214, 187,5, 166,7, 15, 136,4, 125 ... Med
hänsyn till priset på generatorn är det
önkvärt, att varvtalet väljes så högt som
möjligt, men detta måste begränsas med
hänsyn till specifika varvtalet, och vissa
andra faktorer, såsom verkningsgradskur*
vans form, sughöjd m.m.
En möjlighet att ernå ett högt varvtal
består däri, att turbineffekten uppdelas
på två eller flera löphjul, arbetande på
samma axel. Utföres t. ex. turbinen med
två löphjul, dubbelturbin, insättes värdet
P/2 i ekv. (9), och man finner då, att
varvtalet kan tagas Vi gånger större än
för en enkel turbin med bibehållande av
samma ns. Användes fyra löphjul på sam*
ma axel, blir varvtalet dubbelt så stort
som med ett löphjul.
Insättes värdena på H och P i ekv. (9)
erhålles
ns = konstant • n
Genom passning tillsammans med ekv.
(11) bestämmes n och ns. Därefter kunna
turbinens huvuddimensioner beräknas:
Försöksvis väljes löphjulsdiameter samt
beräknas och uppritas hastighetstrianglar*
na. Med ledning av dessas utseende göres
därefter erforderliga justeringar av löp*
hjulsdiameter och ledhjulshöjd.
Det är emellertid enklare och ger säk*
rare resultat, om löphjulsdiametern beräk*
906
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
