- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
915

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reaktionsturbiner

stiger med fallhöjden. På grund av bl. a.
kavitationsrisk måste emellertid även spe?
cifika varvtalet sänkas med ökad falllyijd,
och man kan därför säga, att navdiame?
tern ökar med avtagande specifikt varv?
tal. Vid ns = 700—950 är den 0,4 • D och
stiger till omkring 0,58 ■ D vid ns = 400.

Skovelantalet varierar mellan 4—6, och
även högre, varvid 4 stycken användas
vid fallhöjder upp till cirka 12 m.

Axiella hastigheten genom skovelområdet
kan antagas variera med avståndet från
centrum, på grund av omböjningen i det
skovelfria rummet mellan ledhjuls? och
löphjulsskovlar, med större hastigheter
mot hjulets periferi. Goda hjul kan dock
även konstrueras under antagande av att
cm är konstant för alla delturbiner.

Förutsättes vinkelrätt utlopp får huvud?
ekvationen (2) formen

ui’ ci u = r]h’ S’ H, där = 0,88—0,94

Med u! = u2, clu, c.2u = 0 och cm kända
kan hastighetstrianglarna för varje cylin?
dersnitt uppritas.

Är skovlarna långa i förhållande till del?
ningen t/l < 1, kan samma förfarande vid
skovelkonstruktionen som vid francisturbi?
ner användas. Eventuellt får då en viss,
på erfarenhet grundad, vinkelöverdrift in?
föras vid utloppstrianglarna eller ett korri?
gerat fallhöjdsvärde införas i huvudekva?
tionen. Vid stort delningsförhållande t/l
får man inga egentliga genomströmnings?
kanaler mellan skovlarna, och vattnet sty?
res ej på samma sätt som vid tätskovlade
hjul. Då visar det sig möjligt och lämp?
ligt att tillämpa betraktelsesätt från aero?
dynamiken.

Såsom ledning vid valet av specifikt
varvtal kan tab. 3: 1 användas. De i ta?
bellen upptagna v ärdena äro baserade
därpå att löphjulet icke behöver ligga un?
der nedre vattenytan. Om löphjulet lig?
ger under nedre vattenytan, dvs. har ne?

gativ sughöjd, kan i vissa fall specifika
varvtalet ökas.

Exempel på dimensionering av kaplanlöphjul

Antag: H = 8 m och P = 2 600hk.
Enl. ekv. (9) är

V2600

= 3,8 • n

V

Enligt tab. 3:1 kan ns tagas cirka 800,
vilket motsvarar ett varvtal av n = ^r—=

= 210 r/m. Närmast liggande varvtal för
trefasgenerator med 50 p/s är 214 r/m och
spec. varvtalet blir då ns = 3,8 • 214 = 815.
Ur ekv. (19) erhålles löphjulsdiametern

D

-Y

2600

1

0,028 • 815 fø

= 2,25 m.

Enl. Ahlfors, ekv. (12), blir

30

D = 4,3- [/ 22^ = 2,24 meter,

där vattenmängden

75 • 2 600

Q—

= 30 m3

1 000 • 8 • 0,82
Ungefär samma värde på D erhålles med
formeln u — Ku• j/2-g-fi. Om Ku anta?
ges = 2 blir u = 2- j/2-g-8 = 25 m/s och

n 60-25 - ,

D=-— =2,22 meter.

n • 214

Löphjulet bör kunna utföras med 2,25
m diameter.

Navdiametern dn = 0,4 • 2,25 = 0,90 m.

Tab. 3: i. Spec. varvtal vid olika fallhöjder.

ns H
375 30
400 27
450 23
500 19
550 16,5

MASKINTEKNIK

915

600 14,5

700 10,5

800 8

900 6

1 000 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0915.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free