Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR
_ÄL
Fig. 7/15. Kolpulvereldad strålningsång
panna med överhettare. Normal ång=
mängd 135 t/h, tryck 90 at ö,
ångtemperatur 435° C.
En snedrörpannan av utpräglad strål»
ningstyp visas i fig. 7/15. I detta fall är
pannans egentliga tubsats endast 5 rader
h:g, varefter följer överhettare, återöver»
hettare, ekonomiser och luftförvärmare.
Tubernas yttre diameter är vanligen
102 mm. För tryck över 40 at ö är det
lämpligt att minska tubdiametern till 83
mm. För de högsta trycken användas ännu
mindre tubdiametrar.
De hela, stagade vattenkamrarna använ»
das ej gärna vid högre tryck än 25 atö.
Tuberna placeras i sicksack. Maximigrän»
sen för denna konstruktion torde få sät»
tas till 30 atö.
Sektionalkammare kunna användas till
mycket höga tryck (ex. 100 at ö) och hava
därjämte den fördelen att ångpannan blir
till sin byggnad mer elastisk och mindre
utsatt för värmespänningar. Sektional»
kamrarna utföras antingen vågformade,
varigenom tuberna placeras i sicksack,
eller raka, då tuberna erhålla placering
över varandra i parallella rader.
Snedrörpannor finnas utförda med upp
till 22 tubrader i höjd men anses det nu»
mera vara mindre god praxis att gå över
10 rader i höjd. Tublängderna äro 5—7 m.
Vanligast är 5,5—6 m.
Rökgasföringen genom tubsatsen är 1»,
2» eller 3»stråkig. Det sista är vanligast.
Rökgasföringen sker övervägande vin»
kelrätt mot tuberna. Vid högeffektpannor
brukar ordnas så att hela första tubraden
är direkt utsatt för strålning från bränn»
kammaren. Vanligt är nu också att första
tubraden neddrages utefter brännkamma»
rens bakvägg. Överhettaren placeras över
tubsatsen eller stundom inuti tubsatsen
och då vanligen efter 3:e eller 4:e tubra»
den.
Snedrörpannan är den hos oss van»
ligaste typen av vattenrörpanna.
Vertikalrörpannor. Den enklaste vertikal
-rörpannan består av en övre och en undre
dom, som äro förbundna med ett antal
vertikala tuber.
De s. k. Garbepannorna, som påträffas i
äldre sodahus vid sulfatfabrikerna, till»
höra denna typ, fig. 7/34.
En modern 2 dompanna visas i fig. 7/16.
Den är försedd med wanderrost 1, olje»
brännare för tillsatsdelning 2 samt över»
hettare 3. Brännkammaren är helt vatten»
kyld med tättställda tuber. Sidoväggarnas
tuber äro upptill och nedtill insvetsade till
tubsamlingslådor, av vilka de nedre samti»
digt tjänstgöra som kyllådor vid rostens
sidor. Frontväggens tuber äro nedtill så an»
ordnade, att de bära de formtegel som bilda
rostens tändvalv. Överhettaren 3 är hän»
gande anordnad och pannans konvektiva
1018
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
