Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TTELETEKNISK TEORl
. ff» cha-
,
NSA-Mo J l J Ahl
! —- x«
nio ego
list-stl ·-s FM
c«
kaf sf» , FM
- Hari-» «
!
Y» zywa
»,,ksx-)S-»-W Essys-Mj- :
ZT - s ! a-
Oo
ff» jFKWJT
AI däst-lä
FSI-hys lfw LO-
——-—Z«
Fig. Ill. Några enkla tidfunlcltioner och
däremot svarande spektralfunktionen
I fig. lll visas några exempel på enkla
tidfunktioner och deras spektra. Om tid-
funktionen är en sinusformad svängning i
komplex form
saks-isg-
fås ett spektrum med en diskret frekvens vid
dvs. spektralfunktionen g(co)· är
noll överallt utom för denna frekvens. En
dylik funktion brukar man kalla för ö-funk-
tion, och den uttryckes sålunda matema-
tiskt enligt Fouriers integralteorem "
w=ll)0,
ö((oo) =Jo·e—l(w—wq)t di
Om i stället f(t) är en ö-funktion, dvs.
KO = ö(l«0) =J?el«(i—lo) do)
-—« « - «—. – . , -
C l ? J H F ö« 7
I-— klassning-ves— sl
j·———— kondmwoocns ————-l
H
« lie-s
Fig. ll2. Genomsnittlig spektral amplitud
fördelning i tal och musik.
erhålles en spektral amplitudfördelning
som är oberoende av frekvensen, dvs.
g(c-)) är konstant· Ett mellanting mellan
dessa bägge ytterlighetsfall erhålles med
en tidfunktion
l(k)=e
dvs. en puls av samma form som Gauss’
felfördelningskurva. Härvid får även spekt-
ret samma form, dvs.
-1-5(»7)2
g(co) = reJA UNP
spektra för praktiska tid-funktioner
l de i praktiken förekommande fallen
behöver man inte räkna med ett spektrum
som utbreder sig över alla frekvenser-
Detta beror inte i sä hög grad på att
spektret för tidfunktionen är begränsat,
utan fastmera på det förhållandet att det
är onödigt att vid en för praktiska behov
tillräckligt god approximation medtaga
mer än en del av tidfunktionens ursprung-
liga spektrum. T. ex. vanligt tal upptar i
extremaste fall ett frekvensband från 30
W
M
M
Fig. ll3. ldeala morseteclcen jämte samma
tecken efter överföring genom ett relatin
brett resp· relatin smalt frekvensband-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
