Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-h————1
Om maximum av !f(t)I=1
betecknar m moduleringsgraden.
Vid frekvensmodulering gäller
t t t
dek =J[(-)0—k-(-)«zf(t)]dt=(ooH-O«,Jf(t)dt
0 0
0
varmed
F
U= onEeMOui ÆWLZUJJCHCJU : L10M,(0 elwut
,
dzk M,(k)–»–««s-««(«s«
Om maximum av If(t)!=l
så betecknar (-)«z den maximala frekvensav-
vikelsen.
Vid fasmodulering kan man skriva
U: l Uolejlwotmkpomszszu =
= UOMØOMJNoi
där Mø(k)=el«7)sz(!)
Om maximum av !f(t)j =1
så betecknar sir-« den maximala fasavvikel-
sen.
Man ser att alla dessa tre fundamentala
moduleringsfall kunna sammanfattas i ut-
trycket
U= U»M(k)e«"««
M(t) kallas bakvägens moduleringsfunk-
tion, och den innehåller allt som rör mo-
duleringen, vilken således generellt inne-
bär att bärvågen multipliceras med modu-
leringsfunktionen. Det är sålunda fullstän-
digt tillräckligt att vid de olika module-
ringssystemen studera moduleringsfunk-
tionerna. Bärvågens amplitud och frekvens
bestämmer endast den absoluta storleken
och läget på frekvensskalan av spektret
för moduleringsfunktionen.
Amplitudmoduleringssystem
Om den tidfunktion som skall påmodu-
leras bärvågen är en enkel svängning av
konstant frekvens, gäller
fa) = cos mini
Modulering och störningar
och moduleringsfunktionen vid amplitud-
modulering blir
Msz(t)=1qL m cos Omt
Ma(i): lfFelOMthLEL
Multipliceras denna med bärvågsuttryc-
ket ger den reella delen därav den modu-
lerade signalen· Moduleringsfunktionens
spektrum består alltså i detta fall av tre
komponenter, en av frekvensen noll och
amplituden ett, en av frekvens tom och
amplitud mXZ samt den tredje av frekvens
—((),» och amplitud mX2, svarande mot bär-
våg och övre resp. undre sidfrekvens. Den
negativa frekvensen har samma fysikaliska
betydelse som en positiv men här en viss
formell innebörd, som framgår av fig. Us.
Vid en allmän tidfunktion f(t), kan
man uttrycka den i dess spektrum med
hjälp av en Fourierintegral eller Fourier-
serie. Om den högsta frekvensen i spekt-
ret är f2, gäller
« jwi « M —ij
f(ck) =Hg((»)e cIl«—=Jg(O)((I te )df
— 2 0
-ja) t
eller «
då g(cs.)) för reella funktioner f(t) är en
jämn funktion, dvs. g(——(u)=g((i2).
Moduleringsfunktionen blir i detta fall
fe . IT .
Mai-) : 1 Jk mjg((»)s«««d« mJg(-»)e·««df
0 0
analogt med uttrycket vid en modulerings-
frekvens. De bägge sidfrekvenserna ha er-
satts med två sidband, svarande mot de
bägge integralerna. Vardera sidbandet har
samma frekvensbredd som den påmodule-
rade tidfunktionens spektrum.
Fig. lX5. Moduleringsfunktionens och den
amplitudmodulerade signalens spektra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
