Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«.– sys-« ««- —-
Modulering och störningar
männa fallet kan då betraktas som en kom-
binerad amplitud- och frekvensmodulering.
Denna sammansatta modulering är i all-
mänhet icke önskvärd men kan dock upp-
träda t. ex. som resultat av amplitud- eller
fasdistorsion i impedansnät som den mo-
dulerade signalen passerar. l ett fall in-
för man dock avsiktligt en sammansatt
modulering, nämligen vid detektering av
en frekvensmodulerad signal, där man om-
formar moduleringen till samtidig fre-
kvens- och amplitudmodulering, varefter
man likriktar signalen.
lnverlcan av amplitud- och fasdistorsion
på en modulerad signal
Om en modulerad signal får passera ett
överföringsorgan, t. ex. ett impedansnät.
vars överföringsfunktion har konstant
amplitud och linjär fasgång över det fre-
kvensområde som upptages av den modu-
lerade signalens spektrum, så överföres
detta oförändrat, dvs. distorsionsfritt. Men
i den mån amplituden inte är konstant
eller fasgången inte linjär erhålles en för-
vrängning av signalen och i allmänhet
även en sammansatt modulering. Vid fal-
len amplitudmodulering och fasmodule-
ring med litet moduleringsindex kan vid
sinusformig modulering den förvrängda
signalen relativt lätt beräknas. Härvid är
moduleringsfunktionen av formen.
M(k) : 1 H(2i«»2-»L sia-my
där a är en reell resp. imaginär konstant.
Den modulerade signalen är
U: U0M(k)ei-»»t
och överföringsorganets egenskaper anta-
gas uttryckta i överföringsfunktionen
H((o) = lH(m)leiep (w) =A(w)ej(p tw)
där för enkelhets skull variabeln w anta-
ges uttrycka frekvensavvikelsen från bär-
frekvensen mo. Varje frekvenskomponent
i den modulerade signalen kommer att
multipliceras med det mot dess frekvens
svarande värdet på överföringsfunktionen,
så att den förvrängda moduleringsfunk-
tionen blir
iv11(i):–1(o)ei«i-(0«r
—j— a [A((«)m) ej[ Emil 79 (Wm) l -l-
-l-Ä(——(x),«)e«"«mf "HP (’ ««ml 11
Om överföringsfunktionen är symmet-
risk omkring bärfrekvensen, dvs.
Ä(—mm) = Å(mm) och W(—mm)—7«(0) = —
Ø((0,») Jr«7"(0)
erhålles
M1(t) =A(0)e«" W-
A(mm)
sll 4— 2a w cos [(0,«t 4r 7’(O,«)— 7 (0)l]
dvs. en amplitud- och fasändring hos mo-
duleringen, men signalen är fortfarande
rent amplitud- resp. fasmodulerad. Ofta
är ovanstående antagande om symmetrin
berättigat, vilket väsentligt underlättar be-
räkningarna. Om symmetrivillkoret inte är
uppfyllt, erhålles en signal som är både
amplitud- och fasmodulerad. och den för-
vrängda amplituden resp. fasen, dvs. mo-
duleringen, får beräknas ur det fullständi-
ga uttrycket på M1(t).
Det nu behandlade kan omedelbart ge-
neraliseras till modulering med flera fre-
kvenser.
Vid frekvensmodulering med stort mo-
duleringsindex blir problemet betydligt
mer komplicerat. Man kan dock få en för-
sta approximation genom att antaga att
man kan räkna stationärt i varje ögon-
blick, dvs. man insätter i överföringsfunk-
tionen den varierande frekvensen hos sig-
nalen. Detta gäller då exakt om frekven-
sen varierar oändligt långsamt, men ju
snabbare frekvensen varierar, desto sämre
blir approximationen. Om modulerings-
funktionen före överföringsorganet är
t
M(k) = sjama-
där 9 är den variabla frekvensavvikelsen
från bärfrekvensen
52 = cu—a)0 = Ockf(i)
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
