Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lmsl ETA-] EJJ ——l-..J-EJ.L;J
! Ike-mM–ess-»»S
)«F«u!s-sk«-sg
Fig. l-«l(). Multipelutnyttjning ai- en bär-
Våg genom amplitudmodulering av flera
enkelmodulerade signalspektra på den-
samma.
ligen utnyttjar man dubbelmodulerings-
systemen så. att man samtidigt modulerar
flera enkelmodulerade signaler med olika
bärfrekvenser, på en slutlig. gemensam
bärvåg, varvid man får flera förbindelser
på samma bärvåg (fig. 1X10).
Pulsmodulering
En speciell typ av moduleringssystem
erhålles om man i stället för en kontinuer-
lig bärvåg, på vilken man modulerar sin
tidfunktion, har en serie av i det ideala
fallet rektangulära likströmspulser (fig.
1Xll). Denna pulsserie kan moduleras av
tidfunktionen med avseende på pulsernas
amplitud, bredd, frekvens m. m. Karak-
teristiskt för dessa pulsmoduleringssystem
är att signalen är intermittent, den upptar
sålunda endast en del av hela den till buds
stående tiden. Man har då möjligheten att
mellan de till en signal hörande pulserna
lägga in en serie av pulser svarande mot
en annan signal. Detta kan upprepas flera
gånger, och man får sålunda en grupp av
signaler inom samma frekvensområde, vil-
ka äro skilda åt i tiden.
Att det är möjligt att arbeta med en in-
termittent signal för att överföra en kon-
xxx-; ·–-]-.»57;’·..[-.» ’;;;« « .-
slys
Fig· Ull. Omodulerad pulsserie och dess
amplitudspelctrum·
Modulering och störningar
tinuerlig funktion, beror på, att om tid-
funktionen har ett begränsat spektrum
med en högsta frekvens f. kan man en-
tydigt reproducera funktionen från 2f
diskreta amplituder per sekund, jämnt för-
delade i tiden. Om sålunda pulsserien har
en frekvens, som är minst dubbelt så hög
som den högsta moduleringsfrekvensen,
kan man alltså med en modulerad dylik
pulsserie entydigt överföra moduleringens
tidfunktion.
Den omodulerade pulsserien är en perio-
disk funktion och kan som en sådan ut-
vecklas i Fourierserie. Med följande be-
teckningar (se även fig. 1X11).
pulsamplitud A
pulsbredd I
pulsfrekvens f» = (-)»X2-7
pulsperiod T= llfp
pulsförhållande p= rXT=f»r
blir pulsernas Fourierserie vid rektangulär
pulsform
00
pA ltZZislTJM cos nm,,t
A=
eller i komplex form
» .
77
vit-sk pr e
4 - JUOFL
» x— oo
Amplitudfördelningen, dvs. pulsernas
spektrum, framgår av fig. Ull. Man ser
att vid idealt rektangulära pulser erhålles
ett oändligt utbrett spektrum, som dock har
huvuddelen av sin energi vid relativt låga
frekvenser. Det första nollstället i spektret
infaller då smp=««x dvs. nfpt=1. alltså vid
frekvensen nf,,=1Xr.
Man kan alltså nödtorftigt överföra en
likströmspuls genom ett frekvensband av
bredden UT. l allmänhet har man bredare
band, för man önskar, speciellt ur stör-
ningssynpunkt, möjligast distinkta början
och slut på pulserna, alltså möjligast
branta flanker. Den brantaste flank, dvs.
den snabbaste spännings- eller ström-
ändring som kan reproduceras genom ett
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
