Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« Modulering och störningar
några meter,
inom det s. k. mikrovågsområdet, de inre
störningarna äro avgörande.
störningarnas karaktär
Om man bortser från mera speciella
störningar, såsom icke önskade signaler
från andra sändare, brum och mikrofon-
effekt, äro så gott som alla störförlopp av
pulskaraktär, dvs. de bestå av i tiden myc-
ket kortvariga likströmsförlopp. Typiska
exempel på dessa äro de olika nämnda
industriella och atmosfäriska urladdning-
arna· Ett dylikt pulsförlopp har ett mycket
utbrett spektrum, dess huvudsakliga energi
förefinnes inom ett frekvensområde som
sträcker sig från noll upp till ungefär in-
verterade värdet av tidförloppets längd
(se fig. 1X1). Inom den nedre delen av
detta frekvensområde är energin relativt
likformigt fördelad, så att om man tar ut
en liten del av detta spektrum, erhålles en
störenergi som är proportionell mot det
uttagna bandets bredd. Det uttagna spekt-
ret består av sinusforrniga svängningar av
ungefär lika amplitud och med sådana fas-
lägen, att vid en viss tidpunkt, pulsförlop-
pets infallstid, alla maximalamplituder
sammanfalla. Även delspektret ger således
ett pulsformat förlopp, med en amplitud
som är proportionell mot och en varaktig-
het ungefär omvänt proportionell mot det
uttagna bandets bredd (fig. 1X1 nederst).
Även vid flera på varandra följande stör-
förlopp av pulskaraktär gäller det nu
nämnda, under förutsättning att de olika
förloppen äro skilda åt i tiden, dvs. att
det ena är i huvudsak slut innan nästa
börjar. Man har då att det enskilda stör-
förloppets längd är omvänt medan ampli-
tuden och effekten äro direkt proportio-
nella mot det uttagna bandets bredd.
Om störförloppen äro så många att de
enskilda pulserna överlappa varandra,
gälla de nu nämnda sambanden inte läng-
re, vad beträffar amplitud och varaktighet.
Energin eller effekten är däremot hela
medan vid kortare vågor,
tiden proportionell mot bandbredden. Då
störförloppens antal blir mycket stort er-
hålles en statistisk sammanlagring av de
enskilda pulserna till en tidfunktion av
oregelbundet förlopp, ett s. k. brus, be-
nämnt så på grund av det ljudintryck en
sådan spänning ger t. ex. i en högtalare.
För brusets amplitud gäller rent statistiska
lagar, den har vad man kallar en normal
fördelning. Med detta menas att sannolik-
heten för att momentanvärdet u i ett visst
ögonblick har ett värde mellan u och
usHiu är ·
l - «-
- –8 IF du
VZI U
där U är brusförloppets« effektivvärde, dvs.
,-
U2 =llmw2—11- Usdf
——T
Detta effektivvärde är en entydigt be-
stämd storhet, dess kvadrat är proportio-
nell mot medeleffekten eller energin, som
enligt det föregående ju är proportionell
mot bandbredden. sannolikheten för att
momentanvärdet skall ligga mellan grän-
serna —u och u är
FM J-
xx J —- Pisa-» dx
Detta är den s. k. normala felfördel-
ningsfunktionen, vilken återfinnes i de
flesta tabellverk. För u=0 erhålles P(u) =0
och för u=00, P(u)=1, som sig bör.
1—P(u) anger sannolikheten för att den
momentana brusamplituden med sitt abso-
luta belopp skall överstiga ett visst värde.
Man brukar räkna med att för u)4U är
denna sannolikhet så liten att den saknar
praktisk betydelse. Man kan alltså i prak-
tiska fall räkna med en toppfaktor med
värdet 4 för bruset.
c 1L2 du=
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
