Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIELETEKNISK TEORI
Fig. l-lJ. Ett motstånd som spännings-
resp. strömkälla för bruset.
Amplitudfördelningen i brusets spektrum
beror på fördelningen vid de enskilda tid-
förloppen, av vilka bruset är sammansatt.
Om alla elementarförloppen äro så korta
att den spektrala amplitudfördelningen blir
konstant inom det aktuella frekvensom-
rådet, brukar man tala om »vitt» brus, i
analogi med det vita ljusets spektrum.
Faslägena på de olika komponenterna i
brusets spektrum äro fullständigt godtyck-
liga, eller, med andra ord, sannolikheten
för att fasläget skall vara någonstans mel-
lan 0 och 271 är jämnt fördelad. Detta för
med sig en viktig egenskap hos bruset.
nämligen om två av varandra oberoende
brusförlopp överlagras, så erhålles ett nytt
brusförlopp, vars medeleffekt är lika med
summan av medeleffekterna hos de indi-
viduella förloppen.
Motståndsbrus
som tidigare nämnts erhålles över ett
motstånd av storleken R en brusspänning
U= V4kTRB V
vilken är det resulterande tidförloppet av
alla spänningsimpulser, orsakade av elekt-
ronernas temperaturrörelse. spektret för
denna brusspänning har konstant ampli-
tudfördelning över hela det frekvensom-
råde som utnyttjas inom teletekniken. Bru-
set kan också tolkas som en vid anpass-
ning tillgänglig bruseffekt
U2
P—4—R—kTB
Ur brussynpunkt kan motståndet betrak-
tas som en spänningskälla med inre mot-
ståndet R, resp. som en strömkålla med
strömmen
20
— IETF
l— R
Om till det brusande motståndet R
kopplas ett annat motstånd Kl, kommer
detta senare att absorbera en effekt
UR1 21 P 4RR1
IHR1 KT- (R—He1)2
men om motstånden ha samma tempe-
ratur kommer en lika stor effekt att leve-
reras tillbaka från bruset i motståndet R1,
som sig bör enligt termodynamikens andra
huvudsats.
Om två motstånd kopplas i serie er-
hålles en brusspänning
vilket också kan tänkas erhållet enligt
lagen för överlagring av två oberoende
brusspänningar. Om man har en komplex
impedans
Z=R-H«X
erhålles bruset som vanligt ur den reella
delen R. Om denna år frekvensberoende,
blir för ett litet frekvensområde df
d U2 = 4kTRdf
och den totala tomgångsbrusspånningens
kvadrat
U2:4kTJ«Rdf
0
T. ex. för ett motstånd R parallellkopp-
lat med en kondensator C erhålles
Z- RXjOC —R(l——jo)CR)
— Rtlljmc — l-l—(cocR)2
och
»— Rdf —
U -4UJH(2-s:fcie)2-
0
—2kT « kr
— sic arctg 2«fCR= sc-
0
Om brusspänningen föres genom ett nåt
med överföringsfunktionen H(O), erhål-
les för ett litet frekvensområde df
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
