- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
22

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELETEKNISK TEORI

där
k= Boltzmanns konstant
IF = frekvensbandbredden
T»= katodtemperaturen
R= diodens inre motstånd.

Katodtemperaturen är omkring 10000 C
(1300" K) vid vanliga oxidkatoder·
För en triod med negativt galler erhålles

y, — » —
I= x 4k 0,644 T« LI- B

g= brantheten (AXV)
C = styrskärpan

styrskärpan är en karakteristisk storhet
för röret och är huvudsakligen beroende
av avståndet mellan galler och katod. styr-
skärpan är vanligen föga mindre än l (nor-
malt mellan 0,5 och l). I ett skärmgaller-
rör, där elektronströmmen delas mellan två
eller flera positiva elektroder, kommer den
slumpartade fördelningen av elektronerna
att bidraga till fluktuationerna i anod-
strömmen. Detta kan i rymdladdningsfal-
let uttryckas i en annan försvagningsfak-
tor för brusströmmen

l=F1l-2e70k

där försvagningsfaktorn FJ, om fördel-
ningen mellan anod och skärmgaller är
fullständigt slumpartad, på rent statistiska
grunder kan beräknas till

l0
F1:1—T(1—F2)
lc

lo betyder här strömmen till ifrågavaran-
de positiva elektrod, l« den totala elektron-
strömmen, dvs. katodströmmen, och F den
på grund av rymdladdnjngen orsakade för-
svagningsfaktorn för den totala strömmen.

l praktiska fall är det mindre lämpligt
att vid förstärkarrör uttrycka rörbruset i
en kortslutningsström på anodsidan, var-
för man vanligen brukar uppskatta bruset
som ett ekvivalent motstånd på gallersidan.
Detta antages ligga i serie med gallret,
dvs. med en oändlig impedans, och får så-

22

Fig. WC Det ekvivalenta brusmotståndet
Re tänkes placerat i serie med gallret
innanför galler-katod-impedansen R» (dvs.
Vanligen rörets galler-katod-kapacitans).

lunda ingen inverkan på den signal som
skall förstärkas (fig. 1J14). Det ekvivalen-
ta brusmotståndet tänkes vara så stort att
brusspänningen U över detsamma på gall-
ret ger upphov till de verkliga fluktuatio-
nerna i anodströmmen, dvs. I=gU, där g
är rörets branthet.

Då U=V47(HQ:E
, — ——12
erhalles Re— 4kTBg2
F» . d .. .,l d R FZCIO
Ol· en tk10 al sa c cs F—T1g2
0,644 Txc l
eller Ro— » -T-«g

Vid normal styrskärpa och vanligen fö-
rekommande temperaturer förenklas den
senare formeln till

Ro= 2.5-

8
För en pentod erhålles under samma

villkor
R = l» (2»5—i—2013)

« li- g 82

där

IE= anodströmmen (A)

Is = skärmgallerströmmen (A)

l,».= I»-l-ls = katodströmmen (A)

g=anodströmmens branthet med avse-

ende på styrgallerspänningen (AJV)

Vid blandarrör får man föra in transpo-
neringsbrantheten g» dvs. förhållandet
mellan anodströmmen av summa- eller
skillnadsfrekvens och styrgallerspänningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free