Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Æ
«-W».–.-W«-«- -.,- ».—-· .
-»»-·-
Modulering och störningar
dU2 = 4kTRdf H(m)
och totalt
-:4k1(;J«R(,s-) ism-syd-e
En speciell fråga är bruset i en antenns
strålningsresistans. Denna är ju icke av
samma materiella karaktär som ett vanligt
motstånd, men ur termodynamisk syn-
punkt måste den minst kunna avge en
bruseffekt, svarande mot temperaturen i
antennens omgivning. I själva verket blir
den avgivna störningseffekten i de flesta
fall väsentligt större, beroende på de från
olika källor kommande störningar som
uppfångas av antennen.
Rörbrus
l ett elektronrör består anodströmmen
av elektroner som emitteras från katoden
fullständigt oberoende av varandra. Av
denna anledning kommer det under lika
stora, olika tidsintervall emitterade antalet
elektroner icke att vara konstant, utan
uppvisar en statistisk fördelning. Denna
karakteriseras av ett visst medelvärde,
kring vilket man får vissa statistiskt be-
stämda fluktuationer. Detta gäller då även
emissionsströmmen och anodströmmen.
Om i en diod anodspänningen är av sådan
storlek att en från katoden emitterad
elektron omedelbart drages över till ano-
den, är anodströmmen lika med emissions-
strömmen; man säger att anodströmmen är
mättad eller temperaturbegränsad. l detta
fall kan man ur rent statistiska betraktel-
ser härleda storleken av variationerna i
anodströmmen. Effektivvärdet av den brus-
ström som är överlagrad på anodlikström-
men är
I= VW A
där
= elektronladdningen =1,60 « 10"19 C
10=likströmmen (A)
B = frekvensbandbredden (st)
T ex för 10=1 mA och B=1 Mst er-
hålles brusströtnmen
I = 0,018 «A
l de flesta fall arbetar dock inte ett
elektronrör med mättningsström, utan
anodströmmen är begränsad av den om-
kring katoden varande rymdladdningen.
Denna har en utjämnande inverkan på
anodströmmen på så sätt att om emis-
sionsströmmen t. ex. i ett visst ögonblick
ökar, så ökas också rymdladdningen och
dess begränsande inverkan på anodström-
men. Den överlagrade brusströmmen min-
skar härmed och man brukar representera
detta med en försvagningsfaktor F, var-
med
I=FVH(JK
Försvagningsfaktorn är lika med lvid
mättning, men sjunker med ökande rymd-
laddning till ungefär 0,1.
Vid mycket små eller negativa anodspän-
ningar på en diod erhålles en viss liten,
av anodspänningen exponentiellt beroende
anodström, huvudsakligen bestämd av
elektronernas begynnelsehastighet vid ka-
toden. Även i detta fall kan man på rent
statistiska grunder beräkna anodströms-
fluktuationerna och man kommer därvid
till samma resultat som vid mättning. Vid
minskande anodspänning och därmed
ökande rymdladdning omkring katoden
kommer således försvagningsfaktorn att
minska ned till ett minimivärde av stor-
leksordningen 0,1, men vid mycket små
anodströmmar ökar den igen till värdet l.
l det tekniskt viktigaste fallet. vid
rymdladdningsbegränsad anodström, kan
man betrakta rörbruset som ett motstånds-
brus, genererat i rörets inre motstånd, dock
mera ur formell än fysikalisk synpunkt.
Man har experimentellt funnit att i en
diod med rymdladdningsbegränsad anod-
ström är det inre motståndets ekvivalenta
brustemperatur lika med 64,4 M) av katod-
temperaturen, varmed brusströmmen blir
I: xZMTkTsB
R
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
