Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modulering och störningar
Fig. lll8. Förstårkarsteg med ingångs-
transformator.
Man får då ETSI-Täg— —
R22 —
· "-(ii-2R11LR;)I»2R1R24EEPROM —
U2 1
:47«T—B. Hnskl liesF Iknscxijåsj
Rz 1 Rz n2
Man ser att den huvudsakliga verkan av
en upptransformering (n ) l) blir att den
relativa inverkan av rörets brus minskar.
Om R2 ökas samtidigt med upptransfor-
mering, t. ex. så att
R2 : n2R1
erhålles en förbättring i signalbrusförhål-
landet. Vid givna impedanser finnes en
optimal transformatoromsättning, nämli-
gen
»2-E -.,1 ––-
Ie1 R2
» H–
som ger minimum av signalbrusförhållan-
det.
6. Förstärkarsteg med selektiv ingångs-
krets. (Fig. 1X19.)
signalen antages vara sinusformig och
kretsen avstämd till dess resonanskrekvens,
så att signalspänningen på gallret blir
UR2f
RTTRJ
lnom ett litet frekvensområde df blir brus-
spänningens effektivvärdeskvadrat
RX2
4kT(R2-qsz, i K) d-
ingångskrets.
där
R R.- ijs 1 jcoc
R=—s-1-——T— ix— . -.
R1 ÆRZ FOI-J— lXJOC
Detta kan antingen beräknas ur reella
delen av impedansen från gallret sett, eller
som absolutvärdeskvadraten av brusspåw
ningen från motstånden över reaktansen X
och därtill adderat motsvarande bidrag
från Re. Utan hänsyn tagen till detta bi-
drag blir effektivvärdeskvadraten av brus-
spänningen på gallret
- Z« di -k1
Amy 1JkIe2(Oc-1-OI«) — c
0
Till denna får sedan läggas rörbruset,
beräknad med dess bandbredd B, som i
stort sett bestäms av kapacitanserna på
anodsidan. Om denna bandbredd är vä-
sentligt mycket större än densamma på
gallersidan, blir signalbrusförhållandet på
anodsidan
FIB-spy
F: — R,4—R·,.« v-
N LTHkTIYB
C
Brusfalctor
Man kan allmänt betrakta delarna i ett
överföringssystem som fyrpoler, och i
samband med störningarna inställer sig
naturligen frågan om hur man på ett en-
hetligt sätt skall bedöma dessa fyrpolors
störningsegenskaper, dvs. deras bidrag till
minskningen av signalstörningskörhållaw
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
