Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORl
P1 är noll vid den undre gränsfrekven-
sen och P2 vid den övre samt bägge äro
reella inom passbandet och lika med ett
vid den geometriska medelfrekvensen
wo= vOlOZ
Även spegelimpedanserna för en band-
passlänk av konstant-k-typ kan uttryckas
i dessa frekvensfunktioner, varvid
Zo
FJE-
lndex lc anger att spegelimpedanserna höra
till en konstant-k-länk. Med index l, Il,
Ill, lV på motsvarande sätt använda för
treelementslänkarna i fig. 2X80, gäller
Zr I= Zan-
anl= ZT I«
ZwkI ZOPIPZ Zink=
Zkrn=Z-rlv =Zsryc
ZnI=Zn»I =an
vid lämplig dimensionering av länkarna.
Man kan alltså spegelkoppla vilken som
helst av treelementslänkarna till en kon-
stant-k-länk vid det ena polparet eller länk
l med lV resp. ll med Ill. Treelements-
länkarna ha en konstant-k-impedans vid
det ena polparet och en spegelimpedans av
annan typ vid det andra. Konstant-k-im-
pedanserna ha ett maximum eller minimum
i passbandet vid den geometriska medel-
frekvensen, medan den andra typen är
monotont stigande eller fallande i pass-
bandet och sålunda mycket olämplig att
koppla till resistiva ytterimpedanser.
spegelkopplas två olika treelementslän-
kar till varandra, erhålles en konstant-k-
länlc. Denna kan således sönderdelas i två
spegelkopplade treelementslänkar, men
dessa kunna icke ytterligare uppdelas,
varför de utgöra den minsta enhet som
har bandpassverkan.
Treelementslänkarna kunna modifieras
analogt med m-deriveringen, så att de få
en dämpningstopp i spärrbandet. Härvid
bli dock länkarna så komplicerade och
typerna så mångfaldiga att det icke är
möjligt att systematiskt behandla dem alla.
Bättre är att studera hur man härleder
länkar med önskade egenskaper. Härvid
äro de s.k. frekvenstransformationerna ett
viktigt hjälpmedel.
Direkta frekvenstransformationer
Med en frekvenstransformation menas
en omvandling av ett impedansnät genom
frekvenssubstitution, dvs. ersättning av
vinkelfrekvensen co med en frekvensfunk-
tion u- av dimensionen vinkelfrekvens,
samt impedansmultiplikation, dvs. multi-
plikation av alla impedanser med en di-
mensionslös frekvensfunktion Iy. Härvid
övergå impedanserna
R jcuL 1-jo)C
för resistanser, induktanser och kapacitan-
ser till resp.
PR ZWWL MXJWC
Om Ix- och w väljas bland vissa algebraiska
uttryck, bli de nya impedanserna fysika-
liskt realiserbara och bilda det frekvens-
transformerade impedansnätet.1
1För fysikalisk realiserbarhet vid rent reaktiva impedansnät fordras att de nya reak-
serna skola uppfylla reaktansteoremets fordringar
övergå till iwlL och 1ij2c, måste
(s. 127), dvs. om jcoL och lchuc
(c02—a222) ........ (602-—60«0)
Wl O ((»2—u)12) ........ (c03—w»-1-’) n Jamn
= («)»·-’ (a22—a)12) ........ (co2—a)»2)
W2 ce) « FOA-QZf ........ (s»2-—k-) k)) n udda
;-
Härmed bli de möjliga w- och 1x2-funktionerna W= Vasle IP: då
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
