Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
belt deriverade. Härvid kan man i större
delen av passbandet försumma övergångs-
och återverkningsdämpningarna, varvid
driftdämpningen blir lika med spegeldämp-
ningen. l närheten av gränsfrekvenserna
erhålles dock en viss missanpassning och
därmed en dämpningsökning, så att drift-
dämpningskurvan blir något mer avrun-
dad än spegeldämpningskurvan vid gräns-
frekvenserna.
Om filtrets ytterimpedanser äro oderive-
rade får man relativt stora missanpass-
ningar i passbandet, och övergångsdämp-
ningarna kunna icke försummas. Med ct-
anpassning får man en till en början mot
gränsfrekvenserna avtagande övergångs-
dämpning, varigenom förlustdämpningens
ökning motverkas och man får en mera
konstant bottendämpning i passbandet.
Äterverkningsdämpningen, som är både
positiv och negativ, ger en över denna
bottendämpning lagrad vågformig kurva.
vars amplitud blir mindre, ju större för-
lustdämpningen är.
l spärrbanden kan man på grund av spe-
geldämpningens storlek försumma åter-
verkningsdämpningen. Overgångsdämp-
ningarna kunna vara mycket stora och äro
såväl positiva som negativa. Det största
negativa värde som en övergångsdämpning
kan anta i spärrbandet är —0,35 neper. 1
ogynnsammaste fall kan alltså driftdämp-
ningen i spärrbandet bli 0,7 neper mindre
än spegeldämpningen, således
etaget-Ogs
Faslcorrelctionsnät
Om en fyrpol har en fasvridning som är
en icke linjär funktion av frekvensen, er-
hålles en viss förvrängning av den överför-
da signalen, s.k. fasdistorsion (se s. 5).
Genom att till fyrpolen kaskadkoppla ett
s. k. faskorrektionsnät, dvs. en fyrpol utan
dämpning och med en till den förra fyr-
polen komplementär fasvridningskurva
kan emellertid den resulterande fasvrid-
ningskurvan ges ett åtminstone approxima-
118
«–«.·:—.JJTF AJA-«
Fig. 2X90. Faslänk.
tivt rätlinjigt förlopp, varigenom fasdistor-
sionen undvikes. Om fyrpolens fasvrid-
ning är b, och korrektionsnätets b» skall
för distorsionsfrsihet gälla
xix-, ah«
dm d? = konstant
som faskorrektionsnät kan användas
symmetriska korslänkar, bestående av re-
aktanser. Fig. 2X90 visar den enklaste for-
men av en dylik faslänk. Den har vid
bägge polparen spegelimpedansen
z
— ZINJ
och den komplexa spegeldämpningen
c= 2 artgh jm VLE= 2 i arctg F-
0
—1«
där coo= FJITC
spegelimpedanserna äro således reella och
frekvensoberoende, medan den komplexa
spegeldämpningen är rent imaginär, dvs.
man har endast en viss fasvridning
(s)
b = 2 arctg —-
CUO
som är noll vid frekvensen noll, —;— vid mo
och går asymptotiskt mot « då frekvensen
går mot oändligheten (se fig. 2X91, kurva
Fig. 2X9l. Fas-
-«« vridningskuwor
för b-, d-, em-
och ett-transfor-
merad faslänlc
enligt fig. 2X90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
