Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
pedans, lika med impedansen mellan knut-
punkterna (med alla emk:er kortslutna).
Detta innebär således att ett aktivt impe-
dansnät vid ett polpar, med avseende på
sin verkan på en yttre belastning, är ek-
vivalent med en tvåpol, bestående av en
emk i serie med en viss impedans. Emkm
är lika med tomgångsspänningen vid impe-
dansnätets polpar, dvs. spänningen då den
yttre impedansen är oändlig. Den ekviva-
lenta tvåpolens impedans är lika med den
impedans som mätes vid impedansnätets
polpar, dvs. inimpedansen vid polparet
ifråga. Den ekvivalenta tvåpolen kan ock-
så bestå av en strömkälla med strömmen
lika med kortslutningsströmmen vid polpa-
ret ifråga (och oändlig impedans) paral-
lellt med en impedans lika med inimpe-
dansen vid polparet.
Aktiva impedansnät
Aktiva impedansnät innehålla energi-
källor. I de allra flesta praktiska fall bestå
de av elektronrör. Äv intresse är sålunda
att se hur dessa modifiera impedansnätets
ekvationen
Om man inte behöver taga hänsyn till
återverkan från utgångs- till ingångskret-
sakna i förstärkarstegen, kan man betrak-
ta impedansnätet som unilateralt, dvs.
överförande energi i blott en riktning-
Härvid kan man representera impedans-
nätet med ett passivt nät, kaskadkopplat
med en ideal förstärkare·
Ett passivt, linjärt impedansnät är alltid
bilateralt, dvs. det kan överföra energi
i bägge riktningarna och uppfyller reci-
procitetsteoremets villkor. En ideal
förstärkare kan representeras med en
emk eller en strömkälla, vars storlek är
proportionell mot en viss ström eller spän-
ning, i allmänhet gallerspänningen. Den
enda karakteristiska storheten för den
ideala förstärkaren är denna proportionali-
tetskonstant. dvs. förstärkningsfaktorn
eller brantheten. Ovriga egenskaper hos
den praktiska förstärkaren kunna hänfö-
124
Fig. 2X97. Förstärlcar-
steg·
ras till det omgivande impedansnätet. Den
ideala förstärkaren är ett typiskt unilate-
ralt element. Om man måste taga hänsyn
till återverkan från utgångs- till ingångs-
kretsarna, kan man dock införa den ideala
förstärkaren som ett unilateralt element i
impedansnätet.
som exempel betraktas ett förstärkar-
steg enligt fig. 2X97, som kan represente-
ras av impedansnätet i fig. 2X98. Nätet har
fem armar, tre maskor och tre knutpunk-
ter, av vilka de senare svara mot katod
(k), galler (g) och anod (a). Om mask-
strömmarna väljas enligt figuren, erhållas
maskekvationerna
lel qL Z»»,(ll-—l2) i Z»;».(ll—I2 tlz) = U
—Z»,».12—ZW(12—Il)—Zaz»-(12—ll—lz) = 0
Zzlssk Z»»(ll—12-l-lz) = —.« U»= —««Z»,».12
eller «
(Zl -l- ZW -l— Z»,«)ll-—(ZW JksZ»,».)13-4k Z«,»l3 = U
—(Z»» qL Z»,«.)I1 —i- (Z»,». i- ZW i
lzuk)lg—Za,l-JZ : 0
Z««11 d- (««Z!"»;—«Zak)l2 -l- (Zz -l— Za«)13= 0
Användes i stället knutpunkts’ekvationer-
na, erhålles enligt fig. 2X99
(47L-1-)U»v1LA
ws ,
l
TI(U»—UC) =l
zlz
Fig. 2X98. Ekvivalent schema för förstär-
karsteg, med beteckningar för lösning med
maskelcvationer. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
