Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
sambanden äro av den arten, att om
man t. ex. specificerar endera av real- och
imaginärdelarna. blir därmed också den
andra entydigt bestämd. Fastlägger man
realdelen inom en del av frekvensspektret
och imaginärdelen inom resten, bli därmed
bägge bestämda inom hela frekvensspekt-
ret. specificerar man en egenskap hos den
ena delen blir också en egenskap hos
den andra bestämd.
sambanden ha ibland begränsade giltig-
hetsområden eller gälla under vissa ytter-
ligare förutsättningar beträffande fre-
kvensfunktionerna. lnskränkningarna ge
sig emellertid själva genom att en eller
flera storheter i sambanden härvid t· ex.
bli oändliga, varför något särskilt påpe-
kande härom inte göres.
Frekvensfunktionen kan vara en inimpe-
dans. inadmittans, spegelimpedans, överfö-
ringsimpedans. överföringsadmittans, över-
föringsfaktor, en komplex dämpning av
något slag eller någon annan liknande
frekvensfunktion. Den betecknas allmänt
F(-·i»):-1(s»)HB(s-))
speciellt är
Ao= A(0) Bo:1im låst -B-(o)
co—)0
BIQ = lim (0B(s»)
60—) 00
A«=A(O)
Ett samband är den s. k. resistans- eller
dämpningsintegralen
« yr
ol· [Ä(s-))—Äx]dm = -—T2— BIo
dvs. ytan under en resistans- eller dämp-
ningskurva är bestämd av reaktans- eller
fasgängen vid oändlig frekvens· Andra,
liknande samband äro
«A((»)—A» »
j NTF-.de : s Bo
dA «
J m clTcsr-)=—2s BV
130
IIA LTH-; Bo
0
Till en annan grupp av samband hör
reaktans- eller fasintegralen
ooB(0)) yr
J— ds» : ; (A-»—-40)
0
eller med u = In so
J B(c»)du:;(-1«,—A0)
dvs. ytan under reaktans- eller faskurvan
vid logaritmisk frekvensskala är proportio-
nell mot skillnaden mellan resistansen eller
dämpningen vid frekvenserna oändligheten
och noll.
Om den reella delen är given, kan man
beräkna den imaginära ur
2s00 «-1(s»)—–1—(k»»)d
B(Oo)— — T- (-)-—(r2)0
0
eller omvänt
2 (-)B(m)— moB(c-)»)d
Ä(m0)—A7-’ : — IlJ (»2——-(-—;(;-«—
DLL — -,I-3-(«’?0)
Ä(!«)0)-—Ä0: —-
Med variabeln u=ln-«-;-)— bli integralerna
UO
B(m,)=——y-—du ICA-(- Yln coth jzl du
—50
A((-)0)——· ——·Aæ =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
