Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teori för impedans-tät
W
ställena. En allmän inimpedans är ekviva-
lent med inimpedansen för ett nät med
minimal reaktans och susceptans, i serie
och parallellt med förlustfria reaktanser.
Frekvensfunktionen för en inimpedans
eller -admittans säges svara mot ett nät
med minimal resistans resp. konduktans,
om funktionens reella del är lika med noll
för åtminstone något värde på frekvensen.
En allmän inimpedans eller -admittans är
ekvivalent med ett nät med minimal resi-
stans resp. konduktans, i serie resp. paral-
lellt med en resistans resp. konduktans.
Polerna för en överföringsjmpedans, -ad-
mittans eller -faktor måste alltid ha nega-
tiv reell del, av samma skäl som för inim-
pedansen och -admittansen. Nollställena
kunna däremot inträffa för godtyckliga
p-värden.
Ett nollställe med positiv reell del för
en överföringsimpedans, -admittans eller
-faktor är av den typ, som t. ex. motsvaras
av balans i en frekvensberoende brygg-
koppling. Allmänt kan ett nollställe med
positiv reell del erhållas hos en överfö-
ringsfunktion i ett nät, där strömmen kan
nå utgången på alternativa vägar, så att
det kan inträffa att de sammanflytande
strömmarna taga ut varandra-
Om överföringsfunktionerna i ett nät
inte ha några nollställen med positiv reell
del, säges nätet ha minimal fasvridning.
Detta uttryck härrör av att i dylika
nät ett samband finnes mellan överfö-
ringsfunktionens belopp och fasvinkel, me-
dan i nät med nollställen med positiv
reell del fasvinkeln är större än detta
samband anger. Man kan visa att ett all.-
mänt nät ur överföringssynpunkt, dvs. en
fyrpol, är ekvivalent med ett nät med mi-
nimal fasvridning,« kaskadkopplat med ett
annat nät, vars överföringsfunktioner ha
konstant absolutbelopp och således karak-
teriseras av enbart fasvridning. I ett dy-
likt nät äro nollställen och poler med om-
bytt tecken lika med varandra. Vidare
kunna dessa nät alltid representeras med
ll:9E’D
t.ex. rent reaktiva korslänkar (s. 83). Ex-
empel på nät med minimal fasvridning äro
stegnäten, bestående av kaskadkopplade
L-, T- eller ss-länkar.
Ett nät säges ha minimala förluster, om
vid åtminstone en frekvens effekt kan för-
lustfritt överföras. Ett allmänt nät kan re-
presenteras med ett nät med minimala för-
luster i kaskad med en konstant dämp-
ning. Att en fyrpol har minimala förlus-
ter innebär således att den saknar en fre-
kvensoberoende s. k. bottendämpning.
Utöver överföringsfunktionerna av ty-
pen jmpedans, admittans och faktorer, har
man dämpningen, vilken också är en ana-
lytisk funktion av p och i allmänhet kan
uttryckas som logaritmen för en överfö-
ringsfaktor. Dämpningen blir oändlig i
överföringsfaktorns nollställen och poler
och säges där ha logaritmiska singulari-
teter. samtliga dessa inträffa då i nät av
minimaltyp för p-värden med negativ reell
del.
spegelimpedanser (s. 78) höra närmast
till inimpedanserna men skilja sig från
dessa bl. a. i att de inte äro rationella,.
utan irrationella frekvensfunktionen Då en
spegelimpedans är det geometriska mediet
mellan tomgångs- och kortslutningsimpe-
danserna, inses att deras noll- och oänd-
lighetsställen sammanfalla.
samband mellan frekvensfunktionernas real-
och imaginärdelar
En frekvensfunktions reella och imagi-
nära delar äro i allmänhet icke oberoende
av varandra utan mellan dem kan man
ställa upp vissa samband. Med bortseende
från en frekvensoberoende term i den
reella delen är detta samband entydigt,
förutsatt att det mot frekvensfunktionen
svarande nätet är fysikaliskt realiserbart
och har minimal fasvridning. Uteslutna
äro således instabila nät, förlustfria reak-
tansnät, nät av brygg- eller korstyp o. d·,
dvs. allmänt sett nät som ha nollställen
eller poler där p icke har negativ reell del.
129«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
