- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
154

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELETEKNISK TEORI

vågledaren närmar sig densamma vid fri
utbredning.

För att en våg av en viss frekvens skall
kunna fortplanta sig genom en rektangu-
lär vågledare fordras således att dess våg-
längd vid fri utbredning är mindre än våg-
ledarens dubbla bredd (2a). Om man sät-

ter

I-
— = cos G, erhålles FF= L— sin 9
Za Vo
Vo )
: = . G —-
121 sin 9 v» Vo sin A- sin 0

varmed samhöriga värden lätt erhållas ur
trigonometriska tabeller.

Effekt och karakteristik

Den effekt som vågen för med sig ge-
nom vågledaren är

Vid effekten P är alltså effektivvärdet av
den maximala elektriska fältstyrkan

E FT-
0 — ab sin 8

Vågimpedansen för vågledarvågen är

EI- 0 cl0
LHJ fis-
—(2–)

sint-)

och den är oändlig vid gränsfrekvensen för
att sedan sjunka med stigande frekvens
och asymptotiskt närma sig värdet To. Med
användande av filterteorins begrepp kan
man således säga att vågledaren har kl-ka-
rakteristik, något som gäller för alla TE-
vågor. TM-vågorna däremot ha alla T-ka-
rakteristik.

Karakteristiken hos en dubbelledare är
en entydigt bestämd storhet, definierad
som förhållandet mellan spänning och
ström på en oändligt lång eller reflexions-
fritt avslutad ledning. Vid vågledare äro
inte förhållandena så enkla, då man här

154

inte har klart definierade strömmar och
spänningar. Om man skall ställa upp en
definition på karakteristiken för själva
vågledaren har man flera möjligheter:

l. Förhållandet mellan maximal trans-
versell spänning och total longitudinell
ström.

U» max-: b « EO
« 2a sin 9 E»
l»» = käx-= –—-—-—— — »-
M OX« » co
Ab å·0
Varav ZW= 2a sin (-J

2. Förhållandet mellan den aktiva effek-
ten och kvadraten på den totala longitudi-
nella strömmen

kifo qEF HE»1—)-ixdy:

Sjn 0—Z.—G;0"sin—’dedy:

aon2

·O
——–2— To sin

»2 L·
ZP=»P»— 7b 0

—- koz«· sa sln 0

J. Förhållandet mellan kvadraten på den
maximala spänningen och den aktiva effek-
ten

som synes bli alla karakteristikuttryc-
ken olika, vilket beror på det transversella
fältets inhomogenitet. Olikheten ligger
dock endast i en numerisk faktor, medan
resten av uttrycket är lika i alla fallen.
Man har dock ingen direkt användning av
absolutvärden på karakteristiken, ty vid
anpassning och reflexion m. m. ha endast
relativvärdena betydelse.

Olika vågtyper i rektangulära vågledare

De olika vågtyper som kunna före-
komma i den rektangulära vågledaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free