Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektromagnetislca vågor
är vågimpedansen vid TM-vågorna.
l samtliga fältstyrkeuttryck har uteläm-
nats vågutbredningsfaktorn
girot-Tc-
Om E0 resp. Ho svara mot effektivvär-
den, blir för en godtycklig våg den över-
förda effekten
k)
n - »
Ta- 0 Ia« (-
: –-—- k « -—- MX
2 s 2
där k är en faktor, som vid TEWZBOHm är
« Uz» 2 b »
l——(2.73) Il«( «4«)l«·
och vid TM-vågorna
kT.»’lI= U«,(b«m)l2
För en godtycklig vågtyp gäller att
E E
,· — Ø c-
—... f— —— : ,
H«D —H,.
kivs-» =
Högre vågtyper på dubbelledningar
Den elektromagnetiska våg som fort-
plantar sig på en dubbelledning är normalt
transversellt elektromagnetisk, dvs. den
saknar longitudinella fält. TEM-vågen
skiljer sig från TE- och DVL-vågorna bl. a.
däri att den saknar undre gränsfrekvens;
den kan således existera ända ned till fre-
kvensen noll.
Emellertid kan det även på dubbelled-
ningar förekomma TE- och TM-vågor.
Dessa ha då en undre gräns-frekvens och
kunna således fortplanta sig med liten
dämpning om frekvensen är tillräckligt
hög. Gränsvåglängden sammanhänger med
ledningens tvärdimensioner.
Vid en koaxialledning t. ex. är den läg-
sta gränsvåglängden för TM-vågorna
Z»227c(h—a)
där b är ytterledarens och a inner-ledarens
radie. Den lägsta gränsvåglängden för TE-
vågorna är
L» Q- »(b i- a)
Vid en parallelltrådledning ha de högre
vågtyperna mindre intresse, då redan vid
lägre frekvenser strålningsförlusterna bli
så stora att ledningen blir oanvändbar för
energitransport.
De högre vågtyperna på dubbelled-
ningarna betraktas vanligen som icke
önskvärda störfenomen, som orsaka en ök-
ning av dämpningen. Man gör därför inte
ledningens tvärdimensioner, större än att
man ligger över de högre vågtypernas
gränsvåglängd
Dämpning
Den elektromagnetiska våg som fort-
plantar sig i en vågledare förlorar en del
av sin energi på grund av strömvärmeför-
luster i rörväggarna samt dielektriska för-
luster i utbredningsmediet. Dessa förlust-
orsaker samverka till att vågen blir däm-
pad, vilket kan uttryckas med dämpnings-
konstanten a, som är den reella delen av
fortplantningskonstanten
yxa-kis
I alla praktiska fall är dämpningen så liten
att man helt kan försumma dess inverkan
på fältkonfigurationen. Vidare kan man
bestämma bidraget till dämpningskonstan-
ten-från de dielektriska resp. strömvärme-
förlusterna var för sig och addera bidragen
till en resulterande dämpningskonstant.
Om dielektrikum har en ledningsförmåga
0 (1Xohm m), erhålles en dämpningskon-
stant
Cos-
visa-H-
I allmänhet har man dock luft eller
vakuum som dielektrikum, varvid de
dielektriska förlusterna bli så små att de
helt kunna försummas vid sidan av ström-
värmeförlusterna.
Om den av vågen transporterade effek-
ten är P och vid fortplantningen förloras
en effekt Q per längdenhet, är dämpnings-
konstanten
G:
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
