Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektromagnetiska vågor
!
Fig. J-25. Kvarttsågs: s ,-
antenn. i
ren visar, samt en reell inimpedans. An-
tennreaktansen är således noll, vilket inne-
bär att den upplagrade energin i närfäl-
tet är konstant, den växlar endast mellan
elektrisk och magnetisk form. Man kan
säga att antennen är i resonans. En dylik
antenn kallas på grund av sin längd för
en halvvågsantenn, i det obalanserade fal-
let kvartvågsantenn.
På halvvågsantennen får man stående
ström- och spänningsvågor, vilka äro
approximativt sinusformiga. Funnes ingen
effektutstrålning (jämför vid stående vå-
gor på en ledning) eller vore den reaktiva
energin i närfältet oändligt stor i förhål-
lande till den utstrålade energin under
en period, vilket dock skulle fordra en
oändligt tunn antenn, bli ström- och spän-
ningsfördelningarna exakt sinusformiga.
Med antagande av sinusformig ström-
fördelning blir fältet i fjärrzonen
«71
cos ——cosO)
— W - 2 -.
O— 227r sink)
strålningsresistansen blir konstant och lika
med 7J,1 ohm vid antennens mitt. strål-
ningsdiagrammet blir mycket likt .dipolens
diagram (fig. 3X21), cirkeln blir en-
dast något tillplattad, dvs. strålningen mer
koncentrerad i ekvatorialplanet
" Mottagarantenner
Om en ledare placeras i ett elektromag-
netiskt fält, kommer spänningar och ström-
mar att induceras i ledaren. Till en i serie
med ledaren, t. ex. till uttagen mitt på en
halvvågsantenn, kopplad resistiv belast-
ning kommer då en viss ström och effekt
att avgivas. Från belastningen sett ver-
kar ledaren, dvs. mottagarantennen, som
en emk i serie med en inre impedans.
Från intagen på sändarantennen till ut-
tagen på mottagarantennen kan man räk-
na med, bortseende från vissa fenomen i
jonosfären, att man har en passiv, linjär
fyrpol. Enligt reciprocitetssatsen äro då
överföringsegenskaperna desamma i bägge
riktningarna. Detta innebär bl. a. att rikt-
ningskarakteristiken, dvs. strålningsdia-
grammet för en antenn är detsamma vare
sig antennen verkar som sändare eller mot-
tagare för elektromagnetiska vågor. Vidare
måste antennens inimpedans vara densam-
ma, oberoende av om man sänder eller tar
emot.
En beräkning av den av det yttre fältet in-
ducerade emk:n fordrar kunskap om ström-
fördelningen i antennen, och man ledes
härvid till ett likadant problem som vid
beräkningen av fälten kring antennen.
Den mot mottagarantennen inkallande vå-
gen kan i allmänhet betraktas som plan,
så att det häremot svarande fältet, det s.k.
emk-fältet» har en ganska enkel struktur,
men de i antennen inducerade strömmar-
na orsakar en sekundärstrålning, återstrål-
ning eller motfält, vilket överlagrar sig på
emk-fältet och komplicerar fältbilden. Då
fälten kring antennen äro olika vid sänd-
ning och mottagning, blir också i allmän-
het strömfördelningen olika· För vissa enk-
la antenntyper kan man anta en viss
strömfördelning, som i allmänhet blir den-
samma som vid sändning.
Om man antar att i en antenn induce-
ras en «emk eller tomgångsspänning U vid
antennens uttag, kan man vid effektan-
passning till antennimpedansen få ut en
effekt
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
