Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA MÄTNlNGAR
P—————————————.———————-———
ringshastigheten vid övergång från ladd-
ning till urladdning.
Den vanliga metoden att synka en tid-
axelgenerator av Puckle’s typ är att infö-
ra en del av signalspänningen på pento-
dens V3 styrgaller såsom visas i figuren.
synksignaler komma därvid att efter för-
stärkning i V3 påverka V2 gallerspän-
ning så att denna kommer att fluktuera
över och under den av R2 bestämda. På så
sätt varieras kondensatorns C urladdnings-
potential.
Over anoderna på rören V2 och V3 er-
hållas fyrkantspänningar. Dessa kunna
t.ex. användas för att undertrycka katod-
strålerörets elektronstråle under återgångs-
tiden.
synkronisering av tidaxelgeneratorer med
glimrör
synkronism mellan tillförd signal och
tidaxelgenerator erhålles genom att signa-
len får initiera antingen avlänkningssvepet
eller återgångssvepet. Vid kapacitiva tid-
axelgeneratorer år det senare alternativet
vanligast. Glimrörgeneratorn enl. fig. ZXlZ
tillföres sålunda en signalspänning över
R2 vilket ligger i serie med N. Den till-
förda signalspänningen överlagrar härige-
nom tidaxelspänningen, varför glimrörets
tändningsögonblick kan varieras genom att
reglera signalamplituden. synkförloppet
klargöres i fig. ZX16, i vilken tidaxelspän-
ningen representeras av kurva 1 och den
överlagrade signalspänningen av kurva Z.
Förutsättes glimrörets tåndspänning vara
Fig. ZX16. synkronisering ai- tidaxelgenera-
torer med glimr6r.
204
Ut tänder det i punkt Po då signal- och
vippfrekvens ha exakt samma frekvens och
arbeta synkront. Uppstår små ändringar i
signalfrekvensen, i vippfrekvensen eller i
tändspänningen kommer ändock synkro-
nismen att bestå. Antages som exempel att
vippfrekvensen ändras så att vippspän-
ningen representeras av den streckade lin-
jen OQ i figuren, då kommer glimlampan
att tända när vippspänningen når punkt
R1 motsvarande punkt P1 på signalkurvan·
Det första vippförloppets tidperiod H är
härvid större än signalens T. Nästa vipp-
förlopp avslutas i R2 motsvarande punkt
P2 och tidperioden är här Ig. På grund
av att punkt P2 ligger längre upp på kur-
van än P1 blir Uz( Ul, varav följer att
72(71. Äsymptotiskt fastän i praktiken
mycket snabbt inställer sig det förhållan-
det, att t»=T, vilket innebär synkronism.
På motsvarande sätt erhålles synkronism
om vippfrekvensen blir större än lXT eller
om signalfrekvensen ändras.
Mellan släckspänningen Us och tänd-
spänningen U, följer glimrörets spänning
u approximativt ekvationen
u=U8-k-kt (20)
där k är enkonstant och t uppladdnings-
tiden. l tändningsögonblicket är spän-
ningen U,: Usspkk (21)
där r är tidaxelspänningens period. Ändras
svephastigheten är
u= Usiklt (22)
och vid tiden T år
l(
U1 : U« —k1—(U,-U«) (23)
skillnaden mellan tändspänningen U, och
U1 är
k
Uc-’ U1 : (Ut— Us) (1—Tl) (24)
Om kl (k (sänkning av vippfrekvensen)
så ställer den oscillograferade signalens fas
in sig så att en från denna härrörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
