Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 chs fordras. Noggrannheten hos en
välkonstruerad modulationsmeter enligt
denna princip är bättre än t l,5 0X0 vid
en modulationsfrekvens av 400 st och
inom intervallet 30 OXoS m 5100 Wo.
Bestämning av modulationsgrad
genom effektivvärdesmätning.
Termisk modulationsmeter
Bortses från modulationsprodukter av
högre ordning, vilket är tillåtet vid de
flesta praktiska mätningar, är effektivvär-
det hos en till graden m modulerad ström-
våg (jfr ekv. 7)
le= lo-« H-—1—m2 (9)
V 2 2
Modulationsgraden kan sålunda bestäm-
mas genom att mäta effektivvärdet hos den
modulerade signalen resp. enbart härvä-
gen. Varierar modulationsgraden från 0
till 100 0Xo varierar vågens effektivvärde i
förhållandet 1:1.5· Detta innebär att om
ett termoinstrument direkt användes som
modulationsmeter skulle endast övre tred-
jedelen av skalan utnyttjas.
För att bättre utnyttja instrumentska-
lan utbalanseras den omodulerade härvä-
gens ström t.ex. så som visas i fig. 5-4.
D»enna figur utgör ett principschema över
en för praktiskt bruk avsedd termisk mo-
dulationsmeter. Risken för överbelast-
ning av galvanometern G under den pre-
liminära injusteringen har eliminerats.
Med omkopplaren 0 i läge 1 tillföres kläm-
morna ab den omodulerade vågen. Den-
nas styrka regleras. så att den med mot-
ståndet R3 shuntade galvanometern visar
ett visst av konstruktionen bestämt ström-
värde (normalt omkring 75 0Xo av fullt ut-
Fig. slit Principschema «
över termisk modulations-
mätare.
Modulationsmätningar
W
slag). Med O i läge 2 är G fortfarande
shuntad av R3. Dessutom är balanserings-
kretsen, som består av termoelernentet TY
en emk U samt motståndet R1, inkopplad-
Då O ställes i läge 3 bortkopplas R3 och
en noggrann nollställning av G kan utfö-
ras. När modulationen slages till gör C ett
utslag, som bestämmes av modulations-
graden.
Nackdelen med att bestämma modula-
tionsgraden genom effektivvärdesmätning
är att resultatet blir felaktigt om övertons-
ktalten hos modulationsenveloppen är stor.
Är däremot modulationen tillfredsställan-
de symmetrisk (m,,=m«=m) kan man med
en termisk modulationsmeter påräkna en
mätnoggrannhet av omkring t Z 0Xo i in-
tervallet 10 Wo 5 m 5 100 Wo, vilket är mer
än tillräckligt för alla vanliga laboratorie-
mätningar. Mätnoggrannheten är till en
viss gräns beroende av känsligheten hos
galvanometern G. Noggrannhetsgränsen
sättes emellertid vid ökad galvanometer-
känslighet snart av termokorsen och av att
nollställningen blir ostabil.
Mätmetodens fördelar bestå i lättheten
att ordna en direktvisande stabil meter
med en tämligen lineär skala, och att man
enkelt och jämförelsevis noggrant kan ka-
librera metern med likström.
slide-back rörvoltmetermetoden
slide-backrörvoltmetern (se s. 188) är en
toppvärdesrörvoltmeter, med vilken ampli-
tudvärdet U1 (fig. 5Xl) och den omodu-
lerade vågens toppvärde kan uppmätas.
Om modulationsenveloppen har låg distor-
sion är den omodulerade bärvågens amp-
litud ungefär lika med U0. Ur mätningar-
na kan den positiva modulationsgraden
mlv bestämmas, vilket i de flesta praktiska
fall är tillräckligt.
I princip ger metoden dålig noggrann-
het vid små amplitudvärden och låg mo-
dulationsgrad.
Ett exempel på det principiella utföran-
det av en m-meter enligt slide-baekmeto-
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
