- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
216

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELETEKleKA MÄTNINGAR

XP
Uwes-IF

Fig· 6X2. Mätningar på TF-fo·rstärkare.

koppling för mätningen visas i fig. 6-2.
Från en TF-generator matas en signal
med spänningen U0 via förstärkarens no-
minella inimpedans R till dess ingång-
Förstärkarens uteffekt (utspänning) upp-
mätes över belastningsimpedansen. Mät-
ningen utföres vid en serie olika frekven-
ser, och resultaten representeras lämpli-
gen i form av en kurva på ett dubbelloga-
ritmiskt papper.

lnimpedansen R väljes ifråga om ra-
diomottagares LF-del lika med detektorns
ekvivalenta motstånd.

Harmonisk distorsion

Vid uppmätning av distorsionen hos en
TF-förstärkare matas till förstärkaren från
en TF-generator en signal med låg distor-
sion. Over en i förstärkarens utgång an-
sluten uteffektmeter (eller belastningsim-
pedans) inkopplas någon signalanalyse-
rande anordning (se s. 207).

som regel upptages distorsionen som
funktion av utgångseffekten och ingångs-
signalen från TF-generatorn. Mätningar-
na, som utföras vid en frekvens av 400 st
eller 1000 st, läggas till grund för
distorsionskurvor. Exempel på en dylik
kurva visas i fig. 6XZ. .1nverkar förstärk-
ningskontrollens läge på distorsionskurvan,
upptages en kurva för maximi-, en för me-

—- Esters-cm

»
SICS
QNNUÄUICIN de

AI QZ CIA-os J 2 I 4 «-
Meffwir —-

Fig. 6XJ. Exempel på distorsionkurva
216

del- och en för nära nog minimiför-
stärkning.

Vid mätningar på hela radiomottagare
är, utöver ovanstående, distorsionens be-
roende av såväl RF-signalens spänning
som av signalens modulationsgrad av
största intresse. Det bör påpekas, att det
alltid erbjuder stora svårigheter att kon-
trollera modulationsenveloppens distor-
sion hos utsignalen från en standard sig-
nalgenerator. Härigenom blir mätresulta-
ten av totala distorsionen hos en radio-
mottagare tämligen osäkra.

Intermodulationsmätning

Då det mänskliga örat är känsligare för
icke-harmonisk distorsion (intermodula-
tion) än för harmonisk, måste intermodu-
lationsgraden anses vara mer rättvisande
angivelse av distorsionen än vad övertons-
halten är.

Vid intermodulationsmätningar på en
TF-förstärkare matas denna med två över-
tonsfria signaler. Den ena av dessa kom-
mer på grund av icke-linearitet att mo-
dulera den andra. Den modulerade signa-
lens modulationsgrad bestämmes och an-
ges som intermodulationsgrad. Intermodu-
lationsgraden mätes antingen direkt eller
genom uppmätning av modulationsfrekven-
sernas spänningar (kombinationstonerna).

ll7l l181

TF-transformatorn

Primärinduktans

Har man ej tillgång till en impedans-
brygga eller i förekommande fall en dy-
lik. i vilken mätningar med överlagrad
likström kan företagas. kan en metod.
som främst utmärkes av sin stora enkelhet,
tillgripas. Mätutrustningen visas i fig. 6-4.
Parallellt med-transformatorns primär läg-
ges en variabel kondensator C, som kan in-
eller urkopplas med en omkopplare O. Lik-
ströms- och växelströmskällorna ligga i
serie och strömmen till transformatorn
uppmätes med växelströmsinstrurnentet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free