- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
253

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f———s

o zo 49 so ao— mot-

Fig. 4X2. Kapacitans och förlustvinkel som
funktion ai- frekvensen för elektrod-Mon-
densator.

spänning, t.ex. som filterkondensatorer i
likriktare, eller om de seriekopplas två och
två med motsatt polaritet.

För underhåll av filmen fordras en viss
läckström, som beror av arbetsspänning
och temperatur. Vid inkoppling av en kon-
densator, som stått oanvänd en längre tid,
är läckströmmen större men sjunker så
småningom till normalt värde· Detta beror
på att filmen långsamt upplöses då kon-
densatorn ej används och måste förnyas
men en till en början större läckström.
Normal läckström i en elektrolytkonden-
sator skall vid tillåten maxarbetsspänning
vara (1 mAchF. Kapaciteten hos en elekt-
rolytkondensator, som arbetar med lägre
spänning än den är avsedd för, ökar i bör-
jan och ställer så småningom in sig på ett
högre värde än den hade när den var ny.
Detta beror på att filmtjockleken gradvis
minskar och anpassar sig efter den nya
spänningen. Av samma skäl är kapaciteten
efter en längre tids vila större än under
drift. Elektrolytkondensatorn är sålunda
på intet sätt någon precisionskomponent.

Förlusterna vid växelström bero som vid
vanliga kondensatorer på läckning och
dielektrisk hysteresis i filmen men här till-
kommer motståndet i elektrolyten som en
tredje faktor, vilken i allmänhet är över-
vägande. Förlustvinkeln är betydligt stör-
re än för t.ex. papperskondensatorer och
ligger vid 50 st mellan 5 och 15 olo. Den
blir större om växelströmsamplitud, fig.
4X2, eller temperatur ökar. såväl kapacitet
som förlustfaktor äro mycket frekvens-
beroende. fig. 4X3, och elektrolytkonden-
satorer äro knappast användbara vid hög-

Fig. skit-J. tgö
som funktion av
spänningen för
elektrolytkon-
densator.

» .- L.
o yoo yooo ywoo FJ-

re tonfrekvenser, eftersom förlusterna bli
alltför stora. Elektrolytkondensatorer ar-
beta dåligt eller inte alls i kyla och kun-
na förstöras om de utsättas för tempera-
turer under —10«’ C.

Vad konstruktionen beträffar skiljer man«
mellan våta och torra elektrolytkondensato-
rer. De förra bestå av en metallbägare, som
tjänstgör som negativ elektrod, innehållan-
de en eller flera anoder samt den flytande
elektrolyten. sådana kondensatorer ha för-
måga att vid genomslag i viss mån repa-
rera sig själva.

De torra elektrolytkondensatorerna äro
konstruerade ungefär på samma sätt som
rullblocken, men papperet är tjockare och
indränkt med elektrolyt. De ha mindre vo-
lym än de våta för samma kapacitet och
spänning.

Elektrolytkondensatorer tillverkas dels
för spänningar mellan 200 och 500 V, dels
mellan 10 och 50 V. De förra äro avsedda
som avkopplings- och filterkondensato-
rer för anodspänningar o. d. och utföras

Fig. fik-St. Elektrolytkondensatorer a. hög-
spännings, b. låg-spännings

253

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free