Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONI
W-
tiskt en växel för 1000 abonnenter som
betjänas av 5 telefonister. Det vertikala
fältet i telefonisternas bord är uppdelat i
två delar, ett svarsfält och ett multipelfält.
svarsfältet i ett visst bord innehåller an-
ropsorgan och svarsjackar för den del av
abonnenterna, som få sina anrop kopplade
av ifrågavarande telefonist. I multipelfäl-
tet finnas emellertid jackar för alla 1000
abonnenterna. Telefonisten kan därför di-
rekt koppla de abonnenter hon har i sitt
svarsfält till vilken som helst av abonnen-
terna, vilka ju alla finnas i multipelfältet.
Abonnentledningarna få på detta sätt flera
jackar i centralen, nämligen dels en svars-
jack och dels ett antal multipeljackar.
Det blir då omöjligt åtminstone i centra-
ler som nått en storlek av några platser
eller mera att övervaka alla abonnenter-
nas jackar för att konstatera om abon-
nenten är upptagen eller ledig. Man ord-
nar då elektrisk upptagetmarkering av
samtliga multiplicerade jackar så snart
en. vilken som helst, användes. Då en
abonnent är ledig finnes ingen polaritet på
tredje ledaren (hylsan) i abonnentens mul-
tipeljackar. Då en propp införes i en av
abonnentens jackar kopplas en viss polaritet
till tredje ledaren i samtl. abonnenters mul-
tipeljackar, t.ex. minuspol. Abonnentled-
ningen är därmed upptagetmarkerad i alla
telefonistplatser. Om en telefonist skall
koppla till en viss abonnent uppsöker
hon dennes jack i multipelfältet. lnnan hon
för in ringproppen i jacken berör hon för
ett ögonblick jackhvlsan med proppspetsen
(a-ledaren i snöret). Detta arbetsmoment
kallas lystring eller test. Är abonnenten
upptagen, hör hon en knäpp i telefonen,
är abonnenten ledig, hör hon ingenting.
Endast i senare fallet bör hon fullfölja
kopplingen.
Med multipelsvstemet kan en kapacitet
på åtminstone 20000 ledningar uppnås på
stationerna. Detta är också i allmänhet
tillräckligt med hänsyn till den ekono-
miska utformningen av nätet-
292
Samarbete mellan olika manuella stationer
1 stora städer med manuellt telefonsv-
stem får man flera stationer som sinsemel-
lan samarbeta. I borden finnas då utom
svarsfält och multipelfält för ledningarna
tillhörande egen station även multipel för
föreningsledningar till andra stationer. En
förbindelse till abonnent inom egen station
uppsättes på vanligt sätt. Vid anrop till
abonnent tillhörande annan station upp-
rättar telefonisten (A-telefonist) på av-
gående stationen förbindelse med särskil-
da telefonister (B-telefonister) på adress-
stationen, som fullbordar kopplingen. B-
telefonisterna användas i allmänhet endast
för denna uppgift. Deras bord äro inrätta-
de för enkelsnörexpedition i det att för-
« eningsledningarna sluta direkt i ett snöre.
Expeditionen blir sålunda vid flera sam-
arbetande manuella stationer vad gäller
samtalen mellan abonnenter tillhörande
olika stationer avsevärt mera kostsam än
vid singulära stationer. Dessutom stiger
procenten felkoppljngar beroende på att
för dessa anrop numret måste repeteras
ännu en gång till B-telefonisten. Telefon-
servisen i stora städer kan därför i all-
mänhet ej ordnas till rimliga abonnemang
i form av samarbetande manuella stationer.
Vid mindre manuella stationer, mellan
vilka samtrafik finnes, t.ex. landsstatio-
ner, finnas ej särskilda B-telefonister utan
samma telefonister, som sköta den interna
och avgående trafiken, expediera även
den inkommande. Då i detta fall en myc-
ket mindre del av samtalen gå utanför
egen station bli ej nackdelarna av detta
expeditionssätt så utpräglade som vid sam-
arbetande stadscentraler.
Den manuella teknikens nuvarande
ståndpunkt
Under den manuella teknikens utveck-
ling har ett mycket mälmedvetet arbete
utförts att göra expeditionsarbetet så en-»
kelt och tidsbesparande som möjligt. sär-
skilt starka impulser har därvid manuell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
