Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« teknik fått från automattekniken delvis
under trycket av konkurrensen från denna
yngre gren av telefontekniken. Redan före
automatteknikens tillkomst hade man emel-
lertid utfört samtalsräkning, varvid varje
uppkopplad förbindelse åstadkom fram-
flyttning av den anropande abonnentens
samtalsräknare ett steg. I moderna ma-
nuella stationer för större förhållanden
har man understundom infört lystring med
reläer och automatiskt utsändande av
ringsignal. Härvid sker lystringen auto-
matiskt då telefonisten sätter upp ring-
snöret i multipeljacken. Är abonnenten
ledig, utsändes automatisk ringsignal följd
av periodiska signaler tills abonnenten
svarar; är han upptagen, får A-abonnen-
ten upptagetton.
l vanliga multipelsystem bli telefonister-
na mera ryckvis utnyttjade då trafiken i
den abonnentgrupp, som de betjäna, även
under trafikstark tid uppvisar perioder av
högre och lägre intensitet. Den vanligaste
metoden att jämnare utnyttja telefonister-
na och därmed åstadkomma en höjning av
deras trafikkapacitet och en bättre betjä-
ning av abonnenterna kallas fördelnings-
system. Härvid tillföras telefonisterna
trafiken över väljare kopplade som för-
väljare eller anropssökare. Väljarna arbeta
så att trafiken fördelas ungefär jämnt över
telefonisterna. Expeditionen sker med en-
kelsnören. Telefonisternas trafikkapacitet
blir i dessa centraler icke oväsentligt för-
höjd. En speciell fördel ha fördelnings-
systemen däri att trafiken under den tra-
fiksvaga delen av dygnet på ett enkelt
sätt tillföres den avsevärt reducerade ex-
»peditionspersonal, som då är tillräcklig
. för trafikens avvecklande.
Utvecklingstendenser inom manuell teknik
Den manuella tekniken representerar
nästan till alla delar ett förgånget sta-
dium av telefonin. De automatiska statio-
nerna ha på nästan alla områden visat
sig överlägsna ifråga om tekniska möj-
Telefonstationer
ligheter och driftekonomi. Då det gäller
telefondrift i stora städer ge visserligen
ovannämnda fördelningssystem en mycket
god abonnentbetjäning (dock ej i fall med
flera stationer), men en manuell station ·
efter detta system blir i anskaffning sna-
rare dyrare än en automatstation. För
landstrafik bli de manuella stationerna
tämligen billiga i anskaffning men ge
knappast abonnenterna fullgod telefon-
tjänst. Vad interurbanstationerna beträf-
far har den manuella tekniken här fort-
farande förespråkare på grund av att tele-
fonister ändå behövas för avgiftsdebite-
ringen. Det torde dock ej vara något tvi-
vel om, att mycket snart alla interurban-
stationer som nybyggas komma att göras
efter ett halvautomatiskt system.
För den manuella tekniken kommer i
framtiden ett tämligen begränsat område
att stå öppet, dvs. -i sådana spec. fall där
en telefonist ändå är nödvändig av inre
organisatoriska skäl. Vidare är det troligt
att en del speciella telefonutrustningar (ex.
transportabla växlar) ge en lämpligare tek-
nisk lösning med anlitande av den ma-
nuella tekniken än den automatiska.
De manuella stationerna komma emel-
lertid att under en avsevärd tidrymd fin-
nas kvar och även i någon utsträckning
nybyggas beroende på att det nät som
stationen arbetar över ej tillåter anslu-
tandet av automatstationer. Allteftersom
näten bli bättre, komma de dock succes-
sivt att ersättas av automatstationer·
Interurbanstationer
lnterurbanstationer ha uppstått genom
att speciella platser avdelats för fjärrtra-
fiken. Vid dessa stationer betjänas endast
avgiftsbelagda samtal. Vidare måste man
se till att de dyrbara interurbanledningar-
na utnyttjas i så hög grad som möjligt.
Då interurbanledningarna hittills oftast
varit knappt dimensionerade i förhållan-
de till trafiken, har interurbantrafiken ät-
minstone under dygnets trafikstarka tid av-
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
