Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONI
helt land är grupperingsteknikens uppgift.
Det gäller att på ett ekonomiskt sätt be-
reda abonnenterna möjlighet till såväl
lokala som interurbana telefonförbindel-
ser. Härvid måste abonnenternas krav på
en fullgod betjäningskvalitet så vitt möj-
ligt efterkommas. Talöverföringen måste
sålunda vara god för alla slags samtal.
Vidare måste förbindelserna etableras med
rimlig spärrningsprocent och väntetid.
Grupperingstekniken behandlar i all-
mänhet lokalnät, landsnät och interurban-
nät var för sig även om gränserna mel-
lan dessa nätkategorier är flytande. Om-
rådet för ett lokalnät utgöres av en stad
möjligen med de närmaste förorterna.
Landsnätet förbinder en huvudort med
omkringliggande landsbygd. Interurban-
nätet är utbrett över hela landet och för-
binder huvudorterna med varandra. Grup-
peringstekniken löser sin uppgift på vä-
sentligt olika sätt i nät med manuella sta-
tioner och automatiska stationer.
Den manuella nätfigurationen
I ett manuellt systern erhåller man ett
maskformigt nät. Anledningen härtill är
att den manuella expeditionen framtvingar
en tendens att förbinda varje station med
varje annan station inom nätområdet· Man
undviker nämligen transitoförbindelser. då
ju härvid flera telefonister måste deltaga
i förbindelsernas upprättande. Detta med-
för ju en försämrad expediton med stor
felprocent, som dessutom är dyrbar och
tidödande. Ett exempel på ett landsnät
Fig. Hill. Landsnät enligt manuell praxis.
310
i ett manuellt system visas i fig. 4-1.
sammanlagt 12 stationer äro här förbund-
na med ett maskformigt nät. som synes
av figuren blir ett flertal av förbindelse-
ledningsknippena mycket små — l, 2 eller
3 ledningar finnas på flera håll. Den möj-
liga utnyttjningen av sådana små knip-
pen med rimlig spärrning är liten. Då
man ofta tvingas att ha en ej alltför liten
trafik på dessa små knippen blir följden
att abonnenterna ofta få upptaget, vilket
i sin tur leder till att även i landstrafik
beställningstrafik måste införas. Betjä-
ningskvaliteten blir ej fullgod och telefo-
nisterna bli belastade med anrop som ej
kunna fullföljas till förbindelsen Ätgån-
gen på ledningar blir, trots att de enskilda
knippena äro små, ansenlig. (l det valda
ex. 1038 km fördelade på 318 km väg-
sträcka. Medelstorleken på knippena blir
3,25 ledningar motsvarande vid E1,»=0,005
(se kap. 5) ungefär en utnyttjningstid per
ledning av 7,4 mltimme.)
I manuella lokalnät är den maskformiga
nätbilden ännu mer utpräglad än i lands-
nät vilket har sin orsak i att avstånden
äro mindre och att trafiken mellan även
från varandra avlägsna stationer blir så
stor, att det lönar sig att inrätta särskilda
ledningsknippen mellan dem.
l interurbannät av manuell typ blir
uppbyggnaden också i stort sett maskfor-
mig. Detta blir emellertid något beroende
på hur de olika huvudorterna ligga i för-
hållande till varandra. Det blir ofta na-
turligt att inrätta en del stationer som
transitostationer. Ofta lägges emellertid
fasta förbindelser mellan inkommande och
avgående ledningar i transitostationer.
varigenom nätet trots linjedragningen blir
maskformigt.
Närfigurationen i automatisk teknik
I den automatiska tekniken har man
möjlighet att sätta upp förbindelserna, teo-
retiskt sett, över hur många transitopunk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
