Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grupperingstelcnik
. lvii-Fryqu fo tjo-)
o KDUAIFOKJOU
0 Åboks fes-jon
Fig. 4X2. Landsnåt (na«tgrupp) enligt
automatisk praxis.
ter som helst, utan att betjäningskvalite-
ten därav nämnvärt försämras. Då man
vidare måste arbeta med små spänningar
för att trafiken skall kunna avvecklas
utan att abonnenterna få vänta eller ringa
om i för stor utsträckning, blir följden
den, att man måste sammanföra trafiken till
så många stationer som möjligt i ett min-
dre antal stråk. Dessa villkor ge alltid
som grundtyp för de automatiserade nä-
ten stjärnformen. Fig. 4X2 visar samma
nät som i fig. 4X1, men med ledningarna
dragna efter automatisk praxis. stationer-
na gruppera sig här naturligt kring den
centralt belägna stationen. Föreningsled-
ningar finnas endast till denna eller till
de tre knutstationerna. (De bli fördelade
på 137 km vägsträcka och få en totallängd
av 848 km. Medelstorleken per knippe blir
6,2 ledningar motsvarande vid E1»»=0,005
en ungefärlig utnyttjningstid per ledning
av 17,5 mltimme.) lntet knippe har färre
ledningar än 4.
Det är tydligt att den automatiska tek-
niken medger ett betydligt billigare nät än
den manuella tekniken. I allmänhet har
man vid en automatisering ett nät upp-
byggt efter manuell praxis. Man skulle då
vara tvungen att utöka en del knippen och
låta andra stå helt oanvända. l praktiken
visar det sig emellertid överraskande ofta
att det maskformiga nätet i stor ut-
sträckning är stjärnformigt i det att en hel
del av de »direkta» förbindelserna mellan
centralerna ledas över transitocentraler,
där resp. delledningar äro fast hopkoppla-
de. Man kan dock oftast ej komma ifrån
att en del nya ledningar måste läggas ut.
Den stjärnformiga nätbilden är mest
renodlat förekommande i landsnät. I lo-
kalnät och interurbannät erhålles oftast ett
blandat stjärnformigt och maskformat nät
beroende på att trafiken här medger bil-
dande av stora ledningsknippen med god
utnyttjning mellan de större centralerna.
Automatiska lokalnät
Då en stad växer i storlek och dess
abonnentantal ökar blir det ej längre eko-
nomiskt att dra in alla abonnentledningar
till en station. Man bygger då flera sta-
tioner, som vanligen förläggas i tyngd-
punkten av det abonnentområde de skola
betjäna. Den ekonomiska stationsstorle-
ken är beroende på abonnenttätheten och
växer med denna. stationsstorlek och sta-
tionsplacering är dock i allmänhet mera
beroende av de lokala förhållandena och
befintliga nät än teoretiska regler.
Ett flertal stationer samarbetande inom
ett lokalområde t.ex. stadsområde bilda
ett automatiskt lokalnät. I de fall då man
har en huvudcentral och en mindre cen-
tral ex. i en förort, består nätet givet-
vis endast av föreningslinjer mellan de
båda centralerna. På samma sätt om man
har flera förortsstationer, finnas då för-
eningsledningar mellan dessa och huvud-
centralen. Om trafiken är mycket stark
mellan två närbelägna förorter, kan det
vara skäl att lägga ett särskilt stråk mel-
lan dessa. l mycket stora städer bli ofta
lokalnäten ganska komplicerade. Fig. 4l3
visar ett exempel på en stad med tre
större likställda centraler Ä. B och c
som alla ha föreningsledningar från ett
antal förortsstationer D, E, F och G. Dessa
ha endast förbindelser med sin egen hu-
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
