Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONI
Fig. 4XJ. Exempel på stadsnät.
vudstation och för att nå andra stationer
i nätet måste de gå över denna. Nätdrag-
ningen i större lokalnät kan variera efter
vad som blir mest ekonomiskt i varje sär-
skilt fall.
Den väljarmässiga uppbyggnaden av
stationerna i lokalnät blir väsentligt olika
om man använder de direktdrivna dekadi-
ska systemen eller registersystemen. l
det förra fallet väljer gruppväljarna alltid
ut dekadiska undergrupper, vilka ej all-
tid överensstämma med stationsgrupperin-
gen. En station kan ju bestå av flera de-
kadiska grupper. 1 det senare fallet kan
man i allmänhet ordna så att gruppväljar-
nas olika riktningar sammanfalla med hela
de stationer som de skola koppla till.
Fig. 4X4 visar fördelningsschemat för ett
lokalnät för högst 10 000 abonnenter i ett
dekadiskt väljarsystem. stationen A, som
är huvudstation, har anropssökaresteg,
två gruppväljarsteg och ledningsväljar-
steg och har själv en maximikapacitet av
Ll-
.—.—..—-. —..—–—
Fiat-dva
Fig. WC Fördelningsschema för hut-sud-
station och förortsstation uppbyggda med
dekadiska väljare
312
10000 ledningar. Ett tusental, exempelvis
9000——9 999, är emellertid utbrutet och
lagt i stationen B. Denna station får kapa-
citeten 1000 ledningar då den endast har
ett gruppväljarsteg. Förbindelser inom
stationen A etableras på vanligt sätt. En
koppling från abonnent i A till abonnent
i B går över As och GVI i A, CVll och LV
i B. En koppling som initieras av en abon-
nent i B får ett mera komplicerat förlopp-
snörlinjerna i B äro utrustade med sär-
skilda omstyrningsväljare OV som i sin
multipel ha tillgång såväl till förenings-
ledningarna till A-stationen som till GVII i
B. Föreningsledningarna till A äro tillde-
lade särskilda organ ML, kallade medlöpa-
re. Då ett anrop göres i B, belägges på
vanligt sätt en snörlinje. Dennes OV stäl-
ler in sig på en ledig föreningsledning till
A och belägger därvid en inkommande
gruppväljare i A. Kopplingston utges från
gruppväljaren i A. Då abonnenten tar för-
sta siffran bestämmes om anropet gäller
abonnent i A eller B. slår abonnenten en
annan siffra än »9» som första siffra, ut-
ställes GVink följd av GVll och LV fram
till den önskade abonnenten i A. Tas där-
emot »9» som första siffra utställes
visserligen GVink av siffran, men ef-
ter siffran sker omstyrning av väl-
jaren OV till den andra delen av dess
multipel, där OV söker upp en ledig GVlI
i B. De tre sista siffrorna upptas av GVll
och LV i B. Omstyrningen av OV orsa-
kas av medlöparen ML, som är inrättad
för registrering av första siffran, och om
denna har en viss valör (i detta fall »9»),
åstadkommer omstyrningen. En förenings-
ledning och en gruppväljare i A beläg-
ges sålunda alltid vid ett anrop i B även
om anropet ej skulle gälla abonnent i A.
En sådan kopplingsmetod benämnes
blindbeläggning och är ett vanligt hjälp-
medel i direktdrivna system.
l LM Ericssons XY-system är OV kom-
binerad med GVII därigenom, att en extra
utgångsmatta finnes i XY-väljarens multi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
