Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teletrafiktelcnik
spärrning
För att vara fullt säker på att anropen
i en telefonanläggnjng under alla förhål-
landen kunna expedieras utan dröjsmål
måste man tydligen ha till sitt förfogan-
de hälften så många organ som statio-
nen har abonnenter, eftersom abonnenter-
na stå i samtal två och två. Detta är av
ekonomiska skäl otänkbart-
För att nedbringa antalet kopplingsor-
gan (resp. förbindelsevägar) till ett rim-
ligt värde är det nödvändigt att frångå
den fullständiga framkomligheten. Abon-
nenterna måste finna sig i att deras anrop
inte kunna expedieras om alla de för
dem disponibla kopplingsorganen redan
äro upptagna. Man inför på detta sätt i sy-
stemet en förlust av ett visst antal anrop
under bråda timmen. Förhållandet mellan
förlorad trafik och total inkommande tra-
fik kallas spån-ning.
De spärrningar som man rör sig med
inom telefonin äro mycket små, 1—100X90
per väljarsteg. För även ett mera utveck-
lat stadsnät erhålles sällacn en summa
spärrning i alla väljarsteg som överstiger
20Xo. l jämförelse med övriga anledningar
till att önskade samtal ej komma till stånd,
såsom att anropad abonnent ej svarar eller
att han är upptagen (ca 8 resp. 10 Ole av
alla anrop) är en sådan spärrning helt be-
tydelselös. Den är i själva verket mindre
än de felaktiga förbindelser som uppstå
genom att abonnenterna ej riktigt handha
nummertagningen.
Genom införande av spärrningar av
dessa ytterst måttliga värden möjliggöres
byggandet av ekonomiska telefonanlägg-
ningar. Telefonanläggningar skilja sig
härvidlag ej från trafikanläggningar av
annat slag t.ex. spårvägar och järn-
;vägar. Abonnenternas (säkerligen omed-
Evetna) avstående från den fullständiga
framkomligheten är ur taxesynpunkt myc-
iket motiverat och blir det än mer ju
större anläggningen är.
11:21E’1’
slumpvis trafik
Av intensitetskurvorna framgår att tra-
fiken varierar mycket nyckfullt även un-
der en så pass avgränsad tidrymd som den
bråda timmen. Man brukar säga att tele-
fontrafiken genereras slumpvis, vilket då
också har en bakgrund i att abonnenterna
göra sina anrop oberoende av varandra
och av någon gemensam faktor. Defini-
tionen på slumpvis trafik är att sannolik-
heten för att ett anrop skall göras är lika
stor i varje ögonblick oberoende av den
rådande beläggningen av stationen.
Antagandet om trafikens slumpvisa
karaktär överensstämmer ej fullt med
verkligheten, då man t.ex. ej här tar
hänsyn till den överlagrade dygnsvaria-
tionen. Man får emellertid härigenom en
möjlighet att beräkna spärrningen för vissa
trafikfall med rent matematiska metoder.
slutna grupper
Då man studerar trafikförhållandena
inom ett telefonnät, måste man uppdela
kopplingsorganen och ledningarna i s.k.
slutna grupper-. Med en sluten grupp me-
nas en grupp där sökningsreglerna i grup-
pen endast äro beroende av gruppens be-
läggningar· Vidare får denna ej vara
uppdelbar i mindre grupper varpå det fö-
regående villkoret kan tillämpas. En sluten
grupp är med andra ord den minsta en-
het som kan betraktas som oberoende av
hur organ med samma eller annan upp-
gift än gruppens organ äro belagda.
Ett viktigt specialfall av de slutna grup-
perna är grupperna med Dfull åtkomlig-
het». Med detta uttryck menas att varje
väljare inom den slutna gruppen kan nå
förbindelse med eller kan nås av var och
en av de trafikkällor. t. ex. abonnenter
eller väljare i ett annat väljaresteg, som
kunna belasta väljaregruppen. Full åtkom-
lighet råder exempelvis mellan abonnen-
ter och anropssökare i en 500-grupp i
LM Ericssons 500-·väljarsystem. Vilken
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
