Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONI
——————————————————-—————«
——————.———-———————-———————————
rustningen med en viss trafikmängd vars
storlek bestämmes av samtalstidens längd.
Totala trafikmängden genom stationen un-
der en viss tid beräknas som produkten
av antalet beläggningar (=samtal—i-sam-
talsförsök) och genomsnittliga belägg-
ningstiden. Med trafikstyrka eller trafik
menas trafikmängden under en viss tid
dividerad med denna tid. Trafikstyrkan
eller trafiken blir därigenom dimensions-
lös och« således en ren talstorhet, men
man har ansett det lämpligt ge denna tal-
storhet ett namn och härför har antagits
namnet erlang. Tidigare har i stället för
erlang trafikenhet (TE, engelska traffic
unit, TU, tyska Verkehrseinheit, VE) an-
vänts. Någon gång förekommer också för
trafikstyrka samtalsminuter per timme
(sMJtimme).
Trafiken, som ju genereras av en massa
källor, abonnenterna, vilka i stort sett te-
lefonera oberoende av varandra, uppvisar
stora variationer från tidpunkt till tid-
punkt. Man har sålunda en säsongmässig
variation, en variation över veckans olika
dagar samt även en variation efter dyg-
nets olika timmar. Den säsongmässiga va-
riationen följer givetvis affärslivets un-
gefärliga rytm över året, dvs. med ett
kraftigt maximum före jul och efter nyår
och med ett markerat minimum under
semestertiden på sommaren. Man får vi-
dare mindre starkt markerade toppar före
helger. Av veckodagarna uppvisar givet-
vis söndagen minsta trafiken. Måndagar-
na ha den största trafiken och därnäst lör-
dagar. Ovriga veckodagar ha en något
svagare trafik. Den kanske mest intres-
santa trafikfördelningskurvan är den som
gäller för dygnet. Fig. sil visar en typisk
dygnskurva. Dygnsvariationen samman-
hänger ofta med arbetstiden. Under varda-
gar inträffar som regel den största trafik-
mängden under en bestämd timme någon
gång mellan kl. 9 och kl. 12. En andra
trafikspets ehuru mindre utpräglad bru-
kar inträffa omkring kl. 17. Det bör emel-
320
ZWO
WO-
CIO-sik
Fig. Fil. Trafikens variation under ett
dygn. På abskissan dygnets timmar, på
ordinatan antalet under timmen gjorda an-
rop.
lertid påpekas att starka toppar, som ligga
helt utanför vad de typiska kurvorna
visa, lätt och också ofta uppstå på grund
av tillfälliga inflytelser, t.ex. väderleken.
Eftersom den momentana trafikintensi-
teten varierar så oregelbundet och dess
maximivärde är svårt att fastställa har man
bestämt sig för att grunda kopplingsor-
gansberäkningen på medeltrafikintensite-
ten under den timme då den största tra-
fikmängden flyter genom stationen. Den-
na timme kallas Dbråd timme)). Bråda tim-
men omfattar den tidrymd om 60 på var-
andra följande minuter under vilken den
totala trafiken är störst.
Bråda timmen olika dagar kan uppvisa
mycket stora olikheter i trafik. Man bör
därför för att få ett fullt pålitligt värde
utsträcka observationerna över trafiken
över minst ett 10-tal bråda timmar.
Förhållandet mellan trafiken under bråd
timme och den totala trafiken under ett
dygn anges av koncentrationsfaktorn (k).
För publika anläggningar brukar lc uppgå
till ca 1X8 och för privata anläggningar där
trafiken koncentreras till kontorstid till
lX6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
