Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transmissionssystem
–-2«–2 Z« Z« «–2 ––
Fig. 6X7. Ekvivalent schema for en pupin-
sektion, lämpat for noggrannare beräk-
ningar.
— z
sinh 2«s
Om ys är liten, vilket är fallet för en
pupinsektion med t. ex. s=l,8 km, kan
· -s . . .
tgh—,·-2- och sin ys utvecklas i serier, var-
efter noggrannare uttryck kunna härledas
för dämpnings- och faskonstanterna t.ex.
CO
dar »=Tl
vilket uttryck härletts av Pleijel
" 7-2
= 4 - 1 - )
a ro le( 1L 6«
Fashastigheten
Kap. y. Transmissionssystem
För överföring av meddelanden på långa
avstånd har man följande möjligheter:
l) Fysikaliska lågfrekventa förbindelser på
luftledningar eller kablar.
2)« Bärfrekventa förbindelser på luftled-
ningar eller kablar.
« Z) Trådlös överföring.
Lågfrekventa förbindelser
«Denna metod är den äldsta och enk-
laste och har till på senare tid varit den
som använts i vårt land för utbyggande
av långdistansnätet, vilket till största de-
Fig.
7Xl. Tvåtrådsförstärkare.
len varit baserat på pupinkablar. Dessa
hade till en början (1920-talet) låg gräns-
frekvens omkring 2 200 pls, varför det ef-
fektivt överförda talbandet endast· blev
omkring 1600 st. senare höjdes gräns-
frekvensen till Z 500 st. På dessa kablar
hade man ursprungligen endast tvåtråds-
förbindelser dvs. båda samtalsriktningarna
överfördes på samma trädpar. På grund av
dämpningen i kablarna måste förstärkare
(överdrag enligt svenska Telegrafverkets
terminologi) inkopplas med ett inbördes
avstånd av 70—100 km längs kabeln.
Dessa tvåträdsöverdrag se i princip ut
som fig. 7X1 visar.
Overdraget består av de båda förstär-
karna F, lågpassfiltren L samt differenti-
altransformatorerna D. Om den senare är
ideell och om balanserna B ha samma im-
pedans som resp. ledningar L, kan ingen
energi gå över från utgångssidan av en
förstärkare till ingångssidan av den andra.
I praktiken går det icke att efterbilda led-
ningens impedans exakt, utan man får ett
visst fel. Balanseringens godhet anges ge-
nom ekodämpningen, som är
ZL—I—ZB
neper
tsle Jszg
där ZL = ledningens impedans
ZJZ = balansens impedans.
Eftersom b, sålunda är ändlig, kommer
en del av energin från L» att via förstär-
ZZZ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
