Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flera manuella eller automatiska växelsta-
tioner, kunna signalerna komma att repe-
teras av så många reläer i serie, att drift-
säkerheten äventyras. Man inkopplar då
restituerande överdrag på lämpliga punk-
ter i förbindelsen. De till dessa överdrag
inkommande förvrängda jmpulskombina-
tionerna återutsändas distorsionsfria. De
restituerande överdragen kunna vara me-
kaniska eller elektroniska och äro i regel
så anordnade, att vid tidpunkter motsva-
rande mitten av enhetsimpulserna hos tec-
kenkombinationerna (om desamma icke
vore förvrängda) konstateras, om enhets-
impulsen är positiv eller negativ resp.
strömförande eller strömlös, varefter en
impuls av enhetsimpulsens längd och av
konstaterad art utsändes. Teoretiskt skulle
ett dylikt överdrag kunna restituera tec-
ken med nära 50 olo distorsion, men i prak-
tiken reduceras detta värde till ca 45 Wo.
Om de i kombination med restituerande
överdrag använda fjärrskrivmaskinerna ej
ha förlängd stoppimpuls, måste dessa över-
drag ha anordningar för varvtalskorrek-
tion för att kunna restituera tecknen även
från fjärrskrivmaskiner, som tillfälligt gå
med för hög hastighet.
Teckenrestitution kan givetvis åstad-
kommas även medelst remsöverföring, var-
vid de ankommande tecknen i en reper-
forator (jfr kap. J, Tillsatsapparater) få
stansa ut en remsa, som via en med reper-
foratorn kombinerad transmitter automa-
tiskt återutsändes.
Bärfrekvenstelegrafi
l bärfrekvenskanaler överföras telegraf-
tecknen på ledningen i form av växel-
strömssignaler. Dessa åstadkommas i bär-
frekvenssändaren genom modulering av
en växelspänning, bärfrekvensen, med
3 likströmssignalerna från telegrafsändaren.
vilket innebär, att någon av växelspän-
ningens egenskaper, nämligen amplitud.
fasvinkel eller frekvensI förmås variera i
Transmissionssystem
takt med likströmssignalens spännings-
ändringar. Likströmssignalerna återbildas
i mottagaren genom demodulering av
växelströmssignalerna·
Flera av varandra oberoende telegraf-
kanaler kunna arbeta på samma ledning
genom att kanalerna tilldelas skilda bär-
frekvenser inom smala frekvensband, som
särskiljas frän varandra med filter. För
överföringen användas telefonledningar·
där telegrafkanalerna placeras inom fre-
kvensområden, som annars normalt skulle
utnyttjas för telefoni, eller i fria frekvens-
band mellan telefonkanaler. Ledningsap-
paraturen är av samma slag som för tele-
foni. l stället för likströmssystemens relä-
överdrag mellan ledningssektionerna an-
vändas sålunda rörförstärkare, vilket möj-
liggör betydligt större räckvidder för bär-
frekvensförbindelser. I långa telegrafför-
bindelser användas därför numera nästan
uteslutande bärfrekvenssystem·
Bärfrekvenskanalens uppbyggnad
Ämplitudmodulering i bärfrekvenstelegra-
fin innebär. att bärfrekvensspänningen
upphackas till impulser i takt med lik-
strömssignalerna vanligen på sådant sätt,
att bärfrekvens utsändes i vila och sänd-
ningen avbrytes vid tecken, se fig. le d.
Fasmodulering innebär, att bärfrekven-
sens fasvinkel vrides frän utgångsläget po-
sitivt eller negativt beroende på likströms-
signalens polaritet. Ren fasmodulering an-
vändes ej inom bärfrekvenstelegrafin. Där-
emot finnas system konstruerade för fas-
vändning 1800 vid polaritetsändring hos
likströmssignalen, fig. 1X1g.
Vid frekvensmodulering förskjutes sän-
darens frekvens från en medelfrekvens
mot en högre eller lägre frekvens beroen-
de på likströmssignalens polaritet. Fre-
kvensändringen är proportionell mot den
momentana strömstyrkan hos signalen.
Apparaturens utformning är beroende
av moduleringssystemet· Principiellt inne-
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
