Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektronrör
lorade elektronerna plötsligt punkt för
punkt av strålen, de små kondensatorerna
urladdas, och en laddningsändring induce-
ras i signalplattan och ger en utsignal-
Mosaikplattans fotoskikt har en avse-
värd sekundäremission ((3=5—7) vilket
minskar rörets effektivitet genom att se-
kundärelektronerna attraheras till de po-
sitivt laddade partierna på skiktet och så-
lunda delvis radera ut bilden. Andra svå-
righeter äro att isolationsmotståndet mel-
lan de fotoemitterande partiklarna måste
Vara stort samt att fotoemissionen blir
rymdladdningsbegränsad.
Bildikonoskopet, superemitronen. Detta
rör är byggt som ikonoskopet men har en
bildsektion framför mosaikplattan. Bilden
projiceras sålunda på en halvgenomskin-
lig fotoemitterande yta. De från baksidan
av denna emitterade elektronerna sugs till
mosaikplattan som har avsevärd sekundär-
emission och där en förstärkt bild erhål-
les. Denna avsökes som vid ikonoskopet.
Känsligheten är ca 10 gånger större och
kan uppgå till 5 mV per millilumen per
cm2.
Bildortikonen (fig. 3X31) har samma bild-
sektion framför mosaikskärmen som bild-
ikonoskopet. Den avsökande elektronstrå-
len hos bildortikonen (och ortikonen) har
så låg energi att ingen nämnvärd sekun-
däremission uppträder. Avsökningen sker
från baksidan av mosaikskärmen som är
byggd på en glashinna, så tunn, att den
har en viss Iedningsförmåga tvärs igenom,
ehuru isolationen längs ytan är god. Här-
igenom kommer bilden långsamt att läcka
igenom mosaikskärmen från fram- till bak-
sidan. Då elektronstrålen avsöker den på
baksidan befintliga bilden åtgår en del av
mus-«- -
nio-ye-
l Asas-mm
« kom-«
,«,—I EMI-FM-!
kofots-ock
Fig. JXJL Bildortikon·
xlv-«- -
mwsljswcwof
Tab. z: z. Jonisationsspänningar.
Jonisations-
Cas Atomvikt spänning
Helium 4 ,0 24,46
Neon 20,2 21,47
Ärgon 39,9 15 ,68
Krypton 82,9 13 ,96
Xenon 130,2 12,08
Kvicksilver 200,6 10,39
strålens elektroner till att punkt för punkt
radera ut bilden, dvs. återföra ytan till
katodpotential. Resten av elektronerna re-
flekteras, uppfångas i en elektromultipli-
kator, och ge en bildsignal (ehuru nega-
tiv).
Bildortikonen har magnetisk fokusering
och avlänkning «
Fotorör, fotoceller. Fotokatodens käns-
lighet är av storleksordningen 5—50 FOA-lu-
men. Med hjälp av gas i röret kan detta
ökas med en faktor 10 och med elektron-
multiplikatorer till ca 1 AJlumen. spektral-
känsligheten kan varieras inom vida grän-
ser. «
Fotorör med gas. l dessa joniseras gas-
molekylerna av de emitterade elektroner-
na vilket ökar strömmen. Av tab.. 3:3
framgår att ju tyngre gas. ju lättare jonisa-
tion och ju större förstärkning Ä andra
sidan blir jonernas gångtid större och där-
igenom frekvensen vid vilken röret kan
« JUAowmoyde
ijs
Fig. JXJZ Fotorör med elektronmultipli-
kakor.
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
