Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l
I
hastigheten. Ett flertal svängningstillstånd
kan tänkas. Fig. JXZF visar de fyra vik-
tigaste för en magnetron med åtta kavite-
ter. svängningstypen anges här med ett tal
n som ger fasskillnaden runt magnetronen
i enheten ZE. Man kan också karakterisera
svängningstypen medelst fasskillnaden mel-
lan näraliggande segment. Är detta « (som
i fig. 3X34) säges magnetronen svänga i
Ir-mod, vilket är den vanligaste formen.
För att undertrycka icke önskvärda
svängningstillstånd göras förbindelsekopp-
lingar mellan segmenten varigenom stabi-
liteten avsevärt förbättras.
Klystroner (löptidsmodulerade rör) [29]
Klvstronerna användas som förstärkare
och oscillatorer inom frekvensområdet
1000—50 000 Mst (30 cm-—5 mm)·
En klvstron består av två hålrumsre-
sonatorer arrangerade enl. fig. 3X36). En
elektronkanon sänder en stråle elektroner
genom gallren A B C D som äro delar
av hålrumsresonatorerna. Om nu en sig-
nal på ingångsledaren försätter resonatorn
A B i svängning kommer en del elektro-
ner att retarderas, en del att accelereras
och en del att gå opåverkade genom
gallren A B. Efter en viss tid kommer de
långsammare elektronerna att ha upphun-
nits av de snabbare och en samman-
klumpning av elektroner kommer att äga
rum. Är löpsträckan B C av rätt längd
kommer elektronerna att passera gallren
C D i klumpar-.
Kalle-ciw-
Logole
Fig. JXZä Klystron.
Elektronrör
Dessa elektronklumpar inducera en pe-
riodisk impuls i utgångsresonatorn C D
som kommer att svänga med samma fre-
kvens som ingångsresonatorn och even-
tuellt med större amplitud. Då elektron-
strömmen passerat resonatorerna upp-
fångas den av kollektorn.
Maximala uteffekten är approximativt
omvänt proportionell mot frekvensen och
är 200 XV vid 40 cm våglängd.
Nackdelarna med klvstroner är att hål-
rumsresonatorerna begränsa den möjliga
bandbredden. Brusnivån ligger också högt
som vid alla rör användande sig av elek-
tronstrålar.
Klystronen kan också användas som
oscillator. Härvid återkopplas en del av
uteffekten till ingångsresonatorn· Villko-
ret för svängning är att fasskillnaden från
ingångsresonatorn — elektronstrålen —
utgångsresonatorn — återkopplingsanord-
ningen är en multipel av 3600. Eftersom
sålunda elektronstrålens hastighet kom-
mer att inverka på fasskillnaden blir re-
sultatet att röret svänger endast för vissa
värden på elektronstrålens accelerations-
spänning.
Reflexlclystronen är en särskild utförings-
. form av klystronen som oscillator. Den
har endast en resonator där elektronstrå-
len moduleras. strålen reflekteras därefter
av en reflektor med negativ potential och
passerar på nytt resonatorn och är då
klumpad» varvid effekt kan avgivas om fas-
förhållandena äro lämpliga.
Reflexklystronen kan arbeta inom ett re-
lativt brett frekvensområde (övre gränsfre-
kvensenlundre gränsfrekvensen=2ll) om
som resonator användes en koaxialledare.
Ovre gränsfrekvensen gives av antingen
löptiden mellan gallren eller att resona-
torns effektivitet sjunker. Den undre
gränsfrekvensen gives, av den längsta löp-
tid (den minst negativa spänning) som
reflektorn kan tillåta utan att dra ström.
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
