Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRONRORETS ANVÄNDNING"
jensv skärningspunkter med de olika kon-
stantströmlinjerna ge samhöriga värden på
strömmar och fasvinklar (c-)t), vilka möj-
liggöra uppritandet av anodströms- och
gallerströmsvågorna.
För den fortsatta beräkningen gälla föl-
jande formler-
l
Pant:JUalIa1 Pasu=Uao«lal-s
Paj=Pain-Pa«t
» — Pastf ——ULZ—
a Pas-x st lal
P — 1
gin— JUmlm
Pyl= PE m—(Ux-o)l» ls
Ia z« = anodströmmens ls-värde
lal = anodströmmens grundvåg
(toppvärdet)
I» zz = gallerströmmens ls-värde
I«71 = gallerströmmens grundvåg (topp-
värdet)
Ual = anodväxelspänningens grundvåg
(t0ppvärdet) = Utro— Ua min
Ua mä» = anodspänningens minimivärde
U» = gallerväxelspänningens grundvåg
(t0ppväkdet) = — UJO -l— Uy mera-
U«l m» = gallerspänningens maximivärde
strömmarna lasp l»1, lgls och l»1 beräknas
genom Fourier-analys av anodströms- resp.
gallerströmskurvorna.
För maximal uteffekt böra Ual och lal
göras så stora som möjligt. Man måste
emellertid härvid ta hänsyn till de övre
gränsvärden på Uasp Paj, Iasp U»0, FM IMF
och eventuellt ytterligare andra storheter,
som enligt rörfabrikanten inte få överskri-
das för att röret inte skall fördärvas eller
livslängden bli alltför kort. Man har i all-
mänhet även en övre gräns på P»«, be-
stämd av vad det föregående steget —
drivsteget —- kan leverera. slutligen ön-
skar man ur strömbesparingssynpunkt
486
ha en god verkningsgrad. Det gäller såle-
des att bestämma de optimala driftförhål-
landen som ge maximal uteffekt under
dessa olika förutsättningar.
Om Uao är givet. så ökar UM, då
Uamm göres litets ty Ual:Ua0—Uam-tms
medan lal beror av både anodströmmens
maximivärde och anodströmpulsens form.
Vid trioder bestämmes det undre gräns-
värdet på UMM av den s.k. diodkurvan i
l»——U«-diagrammet, dvs. la som funktion
av U« då U»= U». se fig. 2X26. Om anod-
spänningen göres mindre än gallerspän-
ningen i en triod erhålles p. g. a. sekundär-
emission från anoden en relativt kraftig
ökning i gallerströmmen och en motsva-
rande kraftig minskning i anodströmmen,
vilket leder till mycket ogynnsam drift.
Vid pentoder och- sådana tetroder som
äro speciellt byggda för användning som
sändarrör finnes även en gränskurva i
l«—U«-diagrammet, som på enahanda sätt
representerar det lägsta användbara värdet
på U»»-». Denna gränslcurva bestämmes
dock i allmänhet icke av att U»= Uez och
kan t.ex. för en pentod förskjutas avse-
värt till vänster om diodkurvan genom po-
sitiv spänning på bromsgallret. Gränskur-
van har för övrigt liknande karaktär som
för trioder.
l fråga om anodströmpulsens form är
det framför allt dess varaktighet eller
bredd som har betydelse. Ett mått härpå är
anodströmvinkeln GM se fig. 2X25. Mot-
svarande storhet G» är utslagsgivande för
gallerströmmens grundvåg och ls-värde.
En noggrann bestämning av de optimala
driftförhållandena vid givet Uao innebär
ett passningsförfarande. För olika värden
på Uamm och G» (eventuellt även olika
värden på U»,»«) utföres följande beräk-
ningar och grafiska konstruktioner:
l. ULlo beräknas.
För trioder har man formeln:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
