Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkla förstärker-steg
Uno: rim — I (Ue::mjn J-
1—cos ——«—
’l- IJFl mas cOS ?
där «=rörets förstärkningsfaktor,
För tetroder och pentoder gäller:
Uno l UMO
cos 2
Ua min ed
J-(——»a —I-U»»« cosT
»1
-
"::0-j- Ug max cos Ta) ,
1—cos 2
UMo = skärmgallerspänningen
1ciw=förstärkningsfaktorn för skärmgall-
ret relativt styrgallret
»sz=anodens förstärkningsfaktor relativt
styrgallret.
2. sedan sålunda Uao och Ual samt U«lo
och Ugl äro kända, konstrueras med hjälp
av rördiagrammen arbetslinjer (fig. 2X26
eller 2,-27) och tiddiagram (fig. 2X25) för
anodström och galler-ström
Z. Genom Fourier-analys av tiddiagram-
men för anodström och gallerström beräk-
nas lazs och lal samt IMF och I»1.
4. PM» Paj, 7ya, Za, PH» och P» beräk-
nas enligt de tidigare givna formlerna.
F. sedan man sålunda räknat igenom ett
antal olika driftfall — olika kombinationer
av parametrarna Ua mm, G» och U» m» —
kan man genom interpolation bestämma
ett optimum.
Det angivna förfarandet är mycket tids-
ödande —- beroende på de många parame-
terkombinationerna och den tidkrävande
Fourier-analvsen av anodström- och gal-
lerströmvågorna, vilken måste göras för var-
je driftfall. Rörfabrikanterna uppge därför
i allmänhet lämpliga driftdata för vissa ty-
piska driftsätt, och dessa kunna tjäna till
god ledning även vid andra driftsätt. Dä
det icke gäller alltför stora effektbelopp,
kan man även rent praktiskt utprova op-
timala driftförhållanden, varvid man genom
direkt mätning bestämmer uteffekten och
konstaterar att tillåtna gränsvärden på
Paj, IMF, IMF P» etc. ej överskridas. Det
är även möjligt att uppställa approxima-
tiva formler, som möjliggöra en mera di-
rekt och sålunda snabbare bestämning av
optimum. Noggrannheten är i många fall
tillräcklig och underlättar i varje fall det
ovan angivna noggrannare förfarandet ge-
nom att ange tendensen och genom att ett
mindre antal parameterkombinationer be-
höver genomräknas.
Till grund för de approximativa form-
lerna ligga följande antaganden:
1.Anodströmpulsen är en del av en
cosinusvåg, dvs.
. Ill- MCØ Oa ,
ta= ——O(cos rut-cos —2—), da
G
1—cos 2
8 -
a- Cl-
— — ( ( —»-
2 : cos x -I- 2
ia= 0 för övriga värden på Ot.
2. Gallerströmmen antas variera kvadra-
tiskt med styrspänningen, eller
. lfl WTO OY ? s
i.,,=(——(«)—2 cos Ot—cos? , da
1 )
—c08 -"L
2
Y U
—— ( —
ZgW-42
i»= 0 för övriga värden på Ot.
Z. Gränskurvan för U»»-» i I«—U»-dia-
grammet är en »3X2-lags»-kurva, dvs.
l« W» = konstant · (U» min) 3X2
4. För trioder sammanfaller gränskurvan
med diodkurvan, dvs. U»«»=U»mä»
F. Härav följer att man med god ap-
proximation kan sätta
I
s MCO
l
vilket även innebär att gallerströmmens
487
= konstant,
G Mais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
