Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTÄRKARE
ning av omsättningen n. Kärna med högre
»-värde kräver för viss primärinduktans
mindre varvtal, och den får därför redu-
cerat IL och vid samma omsättning redu-
cerad lindningskapacitet. Hög-««-kärna ger
sålunda bredare band, eller möjlighet till
högre spänningsomsättning
(Kapacitet(läckindul(tans)resonansen kan
speciellt om ingångsimpedansen är av be-
tydelse, lämpligen utjämnas genom att
transformatorns sekundärsida belastas med
ett motstånd R2.
Kap. z. slutförstärkare
Avsikten med slutförstärkare är att er-
hålla effekt.
a) Klass-A-förstärkare
Ett rör säges arbeta i klass A, om den ne-
gativa gallerförspänningen vid viss anod- o.
skärmgallerspänning är vald så att anod-
ström flyter under hela gallerväxelspän-
ningsperioden. Fig. ZXl visar valet av ar-
betspunkt P på den dynamiska I»—U»-
kurvan för klass-A-k0ppling.
b) Klass-B-förstärkare
Väljes sådan gallerförspänning att punk-
ten P sammanfaller med strypspänningen
för röret enligt fig. ZXZ kommer endast
J« J-
s
·Fig. J-I. Fig. 3-2.
Fig. Ill. Läget ai- arbetspunkten P på den
dynamiska Ia—U»-kurvan Vid klass-A-
förstärkning Fig. 3X2. Läget av arbets-
punkten P på den dynamiska I»—U»-kur-
van vid klass-B-förstärkning.
502
Fig. JXT Läget av ar- THX J«
betspunkt P Vid klass- TM
Ali-förstärkning -,-«,
c
ena växelströmsperioden att orsaka anod-
ström i röret. Detta resulterar i en kraf-
tig distorsion. och vid klass B kopplas van-
ligen 2 röri mottakt, (push-pull). Distorsio-
nen blir då vid stora utstyrningar liten.
men vid små utstyrningar uppstår även
här en viss distorsion. Verkningsgraden
vid klass B är bättre än vid klass A. Klass
B i mottakt behandlas på s. 504 och 505.
c) Klw-AB-förstärkare
Klass AB är ett mellanting mellan klass
A och B. Arbetspunkten väljes lägre än en-
ligt klass A men högre än strypspän-
ningen enligt klass B. För små signaler
arbetar förstärkaren som A- och vid stora
signaler som B-förstärkare. l«—U»-kurvan
framgår av fig. 3X3. Klass AB användes
huvudsakligen i mottaktkoppling.
d) Klass-c-förstärkare
Ett rör säges arbeta i klass C, då galler-
förspänningen enligt fig. 3X4 väljes lägre
Fig. Jltt Läget av arbetspunkten P Vid
klass-C-f6rstärkning. Den prickade delen
ai- signalspänningen (Us) ger ej någon
anodström (l«).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
