Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutförstärkare
Fig. JJ.5. Principschema för mottaktkopplat
slutsteg.
än strypspänningen. Denna koppling har
endast betydelse vid avstämda förstärka-
re. Den ger hög verkningsgrad och använ-
des företrädesvis till att producera stora
effekter vid radiosändare.
e) Mottaktförstärkare (push-pull)
För att erhålla större effekt och liten
distorsion kopplas 2 rör i mottakt enligt
fig. 3X5. Likströmmässigt motverka anod-
strömmarna till de båda rören varandra,
varigenom transformatorns likströmsmag-
netisering upphäves. Arbetspunkten kan
väljas enligt någon av ovanstående klas-
ser; vanligen väljes dock AB eller B. Ar-
betsförhållandena framgå bäst av l»—U»-
och Ia-—U»-diagrammen.
Belastningsmotstånd och uteffekt
vid slutförstärkare klass A
Maximal effektverkningsgrad från en
spänningskälla, dvs. maximal effektför-
stärkning, erhålles alltid då yttre mot-
ståndet är lika med spänningskällans
inre motstånd. Vid trioder kan detta för-
hållande praktiskt utnyttjas, men vid pen-
toder minskar disponibla gallerutrymmet,
då anodimpedansen ökar, varför den
effekt, som kan utvinnas, minskar. Man
måste sålunda minska förstärkningen för
att uppnå maximal uteffekt. Effekt, belast-
ningsmotstånd och dynamisk I«—U»-ka-
rakteristik vid de olika arbetsförhållande-
na A, AB, B och C samt vid mottakt er-
hålles ur l»—Ua-kurvor för röret.
Fig. 3X6 och 3X7 visa I«—U»-kurvorna
med belastningslinjer (Ra) för triod och
««-s»- flisa Oms-
Fig. JX6. Fig. JJZ
Fig. Jlä Belastningslinie för sluttriod i Ia
—U»-diagrammet med för effekt och an-
passningsberäkningar piktiga punkter-.
Fig. JXZ Belastningslinje för slutpentod i
l«—U»-diagrammet med för effekt och
anpassningsberåkningar Viktiga punkter.
pentod. P är arbetspunkten Uw, IW (U»o)
vid klass A.
Ytorna av trianglarna abP och ch mo-
svara uteffekterna av de båda halvperio-
dema. Gallerström uppkommer vanligen
före U»=0, varför utstyrning U»=0 ej kan
ske, om drivsteget är högohmjgt. Vid klass
AB eller B flyttas arbetspunkten P till ett
lägre l»-värde (lägre U»). Den belastnings-
linje, som ger en maximal yta, får större A,
alltså lägre Ra. Effekten och belastnings-
impedansen blir likvärdig med den som er-
hålles per rör vid mottaktkoppling och be-
handlas på s. 504—506.
Ur fig. 3X6 och 3X7 erhålles
Belastningsimpedansen
R — — Ua mem- Ua min — Uao l— Uamin
a la maj-la min lim Uao
(48)
Ämplitudvårdet av växelströmmen
lo max-la min
2
Amplitudvärdet av växelspänningen
Ua man-— Ua min
2
Effekten ur röret
U —U . ) I —I .
Po: ( amas- Cmms ( anm-s- amm) (49)
— U00,« lco l— Ua mi« l— la mist (50)
2 Uao lam
503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
