Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PULSTEKNIK
säd-pm -
Halle-HP
Boe-sp-
-,« c
Fig. le9. Transitron. a. koppling, b. i» och
i» som funktion av V«3, c. kan-formen
att strypgränsen hos Vz nåtts, börjar detta
rör att dra anodström och spänningsfallet
över Rlc stiger. V1 stryps av ett motsva-
rande kumulativt förlopp. Av det nämn-
da följer. att de båda anodmotstånden ej
kunna vara lika, utan Ral är några gånger
större än Rag. Kurvformerna framgå av
fig. 1X17 b, och som synes bestämmes puls-
längden endast av tidkonstanten RC.
Ofta lägges galler-läckan till det ledande
röret i dessa kopplingar till -i—Ek,, varvid
en bättre definierad pulslängd erhålles.
J. Transitron
Transitronen är en en-rörs-flipp-flopp,
fig. 1X19 a. Kopplingen bygger på anod-
och skärmgallerströmmarnas beroende av
bromsgallerspänningen, fig. 1l19 b. l vila
är bromsgallrets spänning noll, och anod-
strömmen är relativt stor. sänkes broms-
gallrets spänning med en negativ puls,
minskar anodströmmen, under det att
skärmgallerströmmen stiger. spänningsfal-
544
let över ng ökar, och ökningen överföres
till bromsgallret, som ytterligare stryper
anodströmmen och ökar skärmgallerström-
men. Ett kumulativt förlopp erhålles, var-
vid anodströmmen stryps. När C urlad-
dats, börjar röret dra anodström, och
emissionen i röret skiftar snabbt över till
anoden, och viloläget är nått. som fram-
går av kurvformerna i fig. l-19, c, bestäm-
mes pulslängden av tidkonstanten RC.
Fantastronen
Ingen av ovanstående kopplingar kan
ge en pulslängd, som är linjärt beroende
av t. ex. en resistans. Fantastronen är emel-
lertid en koppling, som ger en puls, vars
längd är linjärt inställbar med en poten-
tiometer. Namnet är ett rent fantasinamn,
gjort av uppfinnarna hos Telecommunica-
tions Research Establishment i Malvern,
England. Verkningssättet utnyttjar Miller-
effekten; kopplingsschemat framgår av fig.
1X20a. som synes användes en pentod
med en kapacitans C mellan anod och gal-
ler samt med gallret till —i—Eb. Vidare fin-
nas två låsdioder, vilka låsa anod- och
gallerspänningarna så, att de ej kunna
överskrida de angivna spänningarna.
l vila år anodspänningen låst till säg
—I-150 V, anodströmmen är strypt genom
att bromsgallret ligger på —20 V relativt
katoden, varför all ström går till skärm-
gallret. styrgallret ligger på 435 V, låst
av dioden och katoden något över.
Påtryckes bromsgallret en positiv synk-
puls, drar röret en svag anodström. skärm-
gallerströmmen sjunker, och skärmgaller-
spänningen stiger. Härvid faller katodens
spänning. och bromsgallret blir mer posi-
tivt· Anodströmmen ger över anodresistan-
sen Ra ett spänningsfall, vilket överföres
till styrgallret, och även dess spänning
faller. Katod, styrgaller och skärmgaller
fungera som en katodföljare i det kumu-
lativa förloppet, vilket slutar, när galler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
