Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transmissionsledningar och kretsar
W
Ledningar
Fortplantningskonstant och karakteristik
En ledning karakteriseras av följande
storheter: motstånd r, induktans l, konduk-
tans g, kapacitans c, allt räknat per längd-
enhet och vid en viss frekvens. Ur dessa
erhålles den s.k. fortplantningskonstanten:
y= V«(r-Hs»l)(gsrii»c) AMI
varav den reella delen, dämpningskonstan-
ten ce, anger dämpningen, och den imagi-
nära delen, faskonstanten JF, anger fashas-
tigheten.
Vidare erhålles ledningsimpedansen eller
Zo: x rtjml
gris-se
Ofta kan g försummas och r anses liten
i förhållande till ml varvid erhålles:
karakteristiken :
ZUXx — (rent reel)
27 .
ockxlfr Zzn ff—-z— radianer
Där våglängden utefter ledningen:
z: , 1 z»
lj«-,8,.
Z» är våglängden i luft och ,«,. är permeabi-
liteten och s,. dielektricitetskonstanten i ka-
belns dielektrikum relativt luft. Observera
att i kablar, som ej ha luft som dielektri-
kum (x,.)1). är våglängden Z(-10 (för
luft). Detta betyder även att fortplant-
ningshastigheten är i samma grad mindre
än ljushastigheten.
För en dubbelledning bestående av två
ledare med radien a på inbördes avstånd
D, erhålles karakteristiken:
Z»=27610g? 9
För en koaxialledning med innerledarens
radie a och ytterledarens innerradie b samt
dielektricitetskonstanten s, erhålles:
Z0 =1—zålog—9
För en viss vtterdiameter b erhålles:
Z. z»
minsta dämpning 3,6 77 9
maximal impedans 9,2 133 9
maximal effekt- 1,(35 ZO 9
överföring
maximal överslags- 2,7-.- 60 9
spänning
stående vågor och anpassning
En ledning. som avslutas med en reell
belastningsimpedans lika med karakteri-
stiken, säges vara anpassad. Detta innebär
att den energi, som träffar belastningen,
helt absorberas av denna. skulle belast-
ningsjmpedansen vara skild från karakte-
ristiken, föreligger missanpassning och
man erhåller därvid en reflekterad våg i
motsatt riktning mot primärvågen, som går
mot belastningen. Den primära och den re-
flekterade vågen sammansättes utefter led-
ningen, så att s.k. stående vågor uppstå
med maxima och minima på bestämda stäl-
len. Avståndet mellan två maxima (eller
mellan två minima) är lika med halva våg-
längden utefter ledningen i fråga. Man
definierar stående vågkvoten:
VM» spänningsmaximum
VM skit
En allmän strävan är att hålla 8V-kvo-
ten så liten som möjligt (dvs. så nära som
möjligt lika med ett). Detta åstadkommes
om belastningen anpassas till ledningen an-
tingen genom att väljas lika med karakte-
ristiken eller genom att först transforme-
ras över till motsvarande impedans med
hjälp av någon transformerande anord-
ning, som beskrives nedan under »Anord-
ningar för anpassning-d. Om sV-kvoten ej
hålles nere till lågt värde erhålles extra
stora förluster utefter ledningen. Fig. ZXl
visar den extra dämpning. som tillkommer
utöver den för ledningen normala (vid an-
passning) om man har en viss sV-kvot vid
belastningen. Vid hög sV-kvot erhålles
även större risk för överslag på ledningen.
« 565
sV-l(V0t =
spänningsminimum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
